Mirja

Ja, inte fan vet jag men likt förbannat är det så.

2011-01-30T22:03:00.000+01:00

Tid och rum.

Vem gör vad.

Dags att hitta inspiration igen.

Nu ska vi se.

Hugh Jackman e snygg. Dwayne "The Rock" Johnson as well.

Fel inspiration.

Läste DN häromdagen. UR har kommit ut med en ny sexualupplysningsfilm. Den är animerad. Huvudpersonerna är en färgad kille och en vit tjej. Det har tydligen haglat in rasistiska brev och email till UR´s redaktion.
Citat :
"Det är för sent att ångra sig när de vita människorna har blivit utplånade, för den genbanken får man aldrig tillbaka."
Idiot.
Citat :
"Själv blir jag ursinnig när jag ser negrer ha sex med vita flickor..."
Han/hon verkar ofta se negrer och vita ha sex? Var ser man det? Nåt som googlas upp just för att få bli lite förbannad? Kan ge mig fan på att karln runkar sig blå i plåten under rent och skärt ursinne till dessa åskådningar. Lite rolig bild faktiskt.
Rasisten fortsätter sitt brev med att svarta endast sätter på vita som ren dominans.
Idiot.
---
Om två veckor är det dags för utvärdering av cancern. Sju omgångar cellgifter via dropp är avklarade. Nu är det cellgifter i tablettform som ges.
Fortfarande lite illamående men inte samma utsträckning som tidigare.
Mamma ser piggare ut på ögonen, har fått hälsosammare färg i ansiktet. Och hår! Fint, grått hår har vuxit fram. Likaså ögonfransar och ögonbryn.
Hon vill komma ut och köpa smink, det är roligt. Gott tecken.
Ett mål är att börja dansa till hösten. Då ska hon gå mina kurser. Jag hoppas och jag längtar.

Senaste tiden har jag känt mig som en dålig dotter. Riktigt riktigt dålig dotter.
Det finns alltid undanflykter och orsaker.
Hur länge sedan var det inte jag var där och bara hängde?
Snackade skit, spelade kort och umgicks?
De gånger jag åker dit är när hon behöver hjälp med städning, handling, datorer osv.
Åker dit och lämnar min son så de får härlig kvalitetstid. Jag tar inte ens av mig jackan vid de tillfällena.
Varför?
I telefon låter hon som vanligt, frisk och stark. Vid dessa tillfällen glömmer jag bort att hon är sjuk. Att det är som vanligt. Sen kommer verkligheten som en käftsmäll.
Mamma sa nångång efter senaste utvärderingen typ "vad skönt, då har jag några år till".
WTF, hon ska ha många år till!! För i helvete, jag överlever inte utan henne.
Jo, det gör jag. Säkert i högsta välmåga men va faan. Det är ju hon och jag liksom, det är ju bara vi två.
Självupptagna och löjliga tankar som "vem kommer ringa mig först på min födelsedag sen?". "Vem kommer ringa och klappa mig medhårs när jag är lite förkyld, fråga hur jag mår?". "Vem ska vara världens bästa mormor åt min son?". Und so weiter.
WTF!!!???
Nu är vi förvisso inte där. Inte än på ett bra tag. Men wtf.
Det är mycket man vill göra och säga. Varför gör jag inte det? Nu?
Jag älskar dig mamma.
Dessa tankar och känslor kommer starkare när det närmar sig röntgen och utvärdering.
Jag är väldigt orolig för den här utvärderingen eftersom annan medicin används. En som håller DEN DÄR JÄVLA cancern i schack. Vad blir resultatet.
---
Det har gått över en månad, nästan två, sedan jag var här sist. Blev lite för neggo med all cancer men jag hamnade tillbaka där igen. Behöver få ur mig lite tumörer kanske.
Gick tillbaka och kollade några inlägg. Depp depp depp.
Men jag är inte deppig. Jag är faktiskt ganska glad. Typ nästan lycklig. Eller ja, det är jag nog.
Paradox.
Allt vore perfekt om mamma var frisk. Hittar vardagen i sjukdomen, kan glömma bort och ha roligt ändå.
Jobbar och umgås. Tränar och dansar. Partajar och dummar mig. Utan sorg, betänkligheter eller ågren.
Paradox.

Vacker lampa på Östermalm. Vackra ting kan finnas även under bitchduty.

Läser om Berlusconi. Han är väl ändå väldigt underhållande. Har nästan blivit en besatthet att följa denne rolige man under hans gärningar och görningar.
Nytt ord: bunga bunga- fest. HERREGUD så roligt.
Det är något fantastisk med en man som har sådan hybris.
I ett land som Italien där förvisso "män ska vara män och kvinnor ska vara kvinnor" med allt vad det innebär. Där familjen och Gud står i centrum. Tillsammans med en älskarinna.
Han dominerar.
Eller ska man tycka synd om mannen som börjar bli gammal, ful och säkert lite inkontinent. Att töserna skrattar åt honom bakom ryggen, utnyttjar honom.

Pengar och makt lockar kvinnor ( i Berlusconis fall- barn) till oattraktiva män. Jag försöker förstå.
Nog för att jag kan hora men...
Skulle jag bunga bunga-festa med Berlusconi för pengar? Eller presenter? Eller för vad...?
För att få vara en stund i ett fint hus, dricka gratis sprit och dansa lite naken?
Förvisso är jag för gammal och för... fluffig för att falla herr B i smaken men... jag tror inte jag gjort det även om jag vore sjutton år, fast i hullet och nyfiken?

Svennis- ännu en fittmagnet. Jag har drömt sexdröm om Svennis. Inte mitt finaste minne. Vet att jag tänkte i drömmen "vad ser kvinnorna i denne lille man?".

Jag har även drömt sexdröm om Unni Drougge. Och en tjej som hette Beatrice. Hon jobbade som ekonomiassistent på Merkantildata. Drömde att jag dominerade henne totalt. Slängde runt henne i en hiss. Kastade upp henne på ett skrivbord. Piskade på henne i lunchrummet.
Kunde inte titta på tjejen efter det. En tyst och fin flicka, alltid trevlig och snäll. Hjälpsam.
Henne ville jag tydligen dominera som en jävla alfahanne.

Vin, kvinnor och sång

2010-12-20T21:12:00.000+01:00

Jag orkar inte skriva. Drygt en vecka i bilder istället.

Började med att vara bakfull.

Tankade kärlek hos min bästa kille

Vi har firat förskottsjul ute på Ornö.

Julmarknad på Skansen med härliga vänner!

Stockholmspromenad i vinterskrud

Julgranen har kommit hem

Slutdeppat?

2010-12-02T00:27:00.000+01:00

Det här har blivit lite som en cancerblogg. Jag ska sluta med det en liten stund.

Tredje utvärderingen idag. Fjärilar i magen men gick över så fort jag kom innanför dörrarna på Radiumhemmet. Fylldes av ett lugn som jag inte haft på... veckor. Har varit där så många gånger nu att det känns, inte som hemma, men tryggt.
Bland läkarna och syrrorna som utför hjältedåd varje dag. Ger goda eller hjärtskärande besked varje dag. Utför lite mirakel varje dag.
Förra utvärderingen tog jag väldigt illa. Hårt. Den här gången kunde liksom inte bli värre, därav lugnet tror jag.
För att göra en lång cancerhistoria kort så är de stora cellgiftsbehandlingarna slut. Mamma har fått sju stycken, en mer än brukligt. Nu kommer cellgifter i tablettform för att hålla levertumören under kontroll.
Lite kvar i urinblåsan kunde de se på MR:en. Remiss skickad till cancerurologen för nästa steg i denna långa vandring.

Skönt att mamma får vila ett tag. Sluta må illa och kanske börja äta lite igen. Hon har faktiskt ätit mat fyra dagar i rad. Runt fyra, fem tuggor varje gång. Ett framsteg!

Vad har vi nu? Ett par, tre år? Fem år? Tio år? Hur länge kan dessa tumörer hållas kort? Förr eller senare blir det antagligen dags för ytterligare cellgiftsbehandling. Men inte än på ett tag va?? Nu räcker det en stund. Låt min mamma få krya på sig ett tag. Vara pigg, orka leka med sitt älskade barnbarn. Äta god mat. Orka vara vaken längre än några timmar. Slippa må illa. Snälla, snälla, snälla. SNÄLLA!

Jag tror inte på Gud (men säger det inte högt ifall han hör) men jag vill så gärna be till någon. Något.
Finns det någon som hör bön? Sker mirakel? Har inte väldigt konstiga saker hänt i världen?

Lite babylove från Havanna gjorde gott efter sjukhusdag.

Jag vill ha ett mirakel. Eller ett underverk. Vilket smäller högst? Jag kan ta det som ligger lägre på skalan, inga problem. Något av endera.

Nu måste det bli bra för snart går jag under.


Mamma och moster har varit här ett par dagar. Vi har spelat roliga spel med Atle.

För att göra saker lite roligare så tittar jag på plastikoperationer på tv. Vet inte om jag blir inspirerad eller äcklad. Ska jag bekosta mig ett par nya bröst för nästa säsongs danspengar? Eller en liten fettsugning av rumpan? Påsarna under ögonen skulle behövas tas bort oxå.
Iallafall de jag kommer ha i morgon bitti eftersom jag envisas med att aldrig gå och lägga mig!! För i helvete Mirja!!! GÅ OCH LÄGG DIG.
Du kommer inte se yngre ut med dessa nattsuddar-fasoner och för få timmars skönhetssömn.

Nyopererade bröst ser inte så... sköna ut.
Det gör inte stelopererade bröst heller.
För att inte glömma kuksugarläppar. Stelopererade.

Ska bli så roligt att åka till Berlin på fredag.

Frukost på Fine Food är balsam för själen. Att en sån liten trivial sak som finmacka och findricka kan göra så gott. En DN i lugn och ro.

Men jag funderar fortfarande...

Ett fuck you i rättan tid

2010-11-28T23:55:00.000+01:00

Första advent. Hur kommer det se ut vid advent nästa år? Vad har hänt då? Hur är allt då?

Asså, jag vet inte... Lobotomera kanske? Kan det inte sluta snurra där uppe? Länge länge sedan min hjärna gick på sånt här jävla högvarv. När och var ska det sluta?
Dagar har gått sedan sist och jag blir ju inte klokare av att fundera. Kommer inte fram till nåt jävla något. Vem, vad, varför? Hur? Det är uppiggande samtidigt som nedbrytande. Väldigt nedbrytande. Jag har blivit mänsklig kompost.
Väger för- och nackdelar. Det eller det? Si eller så? Och inget av det ena eller andra kan jag kontrollera. Veta utgång. Om jag ändå kunde se in i framtiden. Bara lite, en liten hint.

Uppvisning för klubben

Bellinis och Cosmopolitan

Tjejmiddag igår, Andersson/Kenttä-brudar. Mullejulle hos Emma innan maten. Första gången jag drack, smakade helt okej.

Italiensk kvarterskrog med himmelsk mat. Pecorino till förrätt, ravioli m ricotta och gorgonzola till huvudrätt och detta självklart toppat med en Tiramisu.
Som vi skrattade, hur roligt som helst hade vi! Är lycklig över att få tillhöra denna familj. Saknade mamma dock, hon orkade inte. Och Camilla var "hemma" i Malmö. Nästa gång ska vi göra hemma hos någon så mamsen kan vara med på ett hörn.

Det här får symbolisera mig för ca två veckor sedan...

... det här är jag idag.

Fick present av mina kära elever idag, tvåans kurs. En fin vinflaska och ett rart kort. Jag blev väldigt rörd.
Mina tjejer...
Första terminen slut. Nu dröjer det till slutet av januari till nästa femton veckor. Ganska soft med lediga söndagar ett tag framöver måste jag erkänna. Inte ha något planerat eller uppbokat.

Hjärnspöken

2010-11-22T21:16:00.001+01:00

Funderar
Funderar
Funderar

Saker har hänt och jag funderar.

Känner mig lätt schizofren. Från gladaste glada till deppigaste deppig.
Massa pirr i magen men... av godo eller av ondo? Kan inte placera. Lätt illamående.

Vad göra, hur hantera?

Varför? Vad har hänt egentligen?

Drömde inatt och den känslan har följt mig hela dagen. Inte den bästa känslan. Inte den roligaste.
Vill gå och lägga mig och sova bort den.

Tycker synd om mig själv så jag har fulmulat sötsaker hela dagen. Just nu äter jag upp Atles pepparkakor.
Jag är världens sämsta mamma.

Känner mig som världens sämsta dotter. Borde spendera mer tid med min mamma.

Jag är rädd för att jag gjort någon obekväm och ledsen.

Hur kan jag göra mig själv till en bättre människa? Mer godis? Mer shopping? Kanske lite Tradera piggar upp. Har fått en paketavi idag. Orkar inte engagera mig. Jag vet att det är ett par skor men who fucking cares liksom. Försöka göra mig snygg, för vadå?

Fest i lördags, drack waaay to much sprit. Jag blir ju fan knäpp i skallen av sprit. Dum i hela jävla huvudet. Framförallt de två sista tequilorna jag sög i mig nångång på småtimmarna var väldigt viktiga. Tyckte jag hade full koll men idag har det varit viss lucköppning. Men fan vad jag har skrattat! Så roligt jag har haft det. Och uppenbarligen roat andra oxå. Tack gode gud att 95% av personerna som var här var minst lika... borta.
Kollade in kameran igår, vilka bilder har tagits egentligen på oss smarta och mogna människor.
Väldigt oskyldiga bilder. Faktiskt.

Äh, va fan! Vem bryr sig om hundra år? Jag hade så jävla roligt.

"Jag är faktiskt väldigt sensibel för det"

2010-11-17T21:13:00.000+01:00

En bra dag. Mamma är pigg idag. Det har varit några tuffa dagar med trötthet och illamående. Nu har det lugnat ner sig lite. Det var roligt att ringa idag, höra en pigg och uppåt röst.
Magnetröntgen nästa vecka, svar första december. Den ihågkomsten kom som en käftsmäll från Mike Tyson.
Vad händer om de säger att de ska sluta behandla? Att de inte gör något alls mer? Vi tänker på det sedan, inte nu. Och varför skulle de inte behandla mer, testa strålning?
Läste igår om Marie Fredriksson, hon fick hjärntumor som opererades bort men växte igen och igen under fyra år. Nu är den borta. Löjligt att hitta tröst i någon annans historia som är helt annorlunda. Men det logiska kliver åt sidan ibland. Vissa saker blir som en snuttefilt. Varm och skön för en liten stund.

Har varit lite snäll mot mig själv den här veckan. Ja, iallafall de här två och en halv dagarna som har passerat.
Lagom träning, lagom mat och lagom sömn. Och lagom spendering av pengar.
Fick överta mammas presentkort av fotvård så det hängav jag mig åt igår kväll. En fantastisk kvinna tog hand om mina fötter, varsamt. Allt i skallen stannade, ingenting snurrade runt. Bara ren och skär njutning. Nästan som sex.

Varit lite för hysteriskt senaste månaden med för mycket träning, för lite sömn, för mycket jobb, för lite mat, för mycket transfetter, för lite/mycket ditten och datten. För mycket funderingar.
Förra veckan toppades destruktiviteten på torsdagen med tre träningspass och endast två timmars sömn.
5 km på löpbandet innan ett Zumba-pass innan jag åkte och dansade ett par timmar. Övertrött och energisk snurrade jag runt i sängen x antal timmar innan John Blund tröttnade och slog mig medvetslös. Som straff stannade han kvar dagen efter, hällde grus i mina ögon oavbrutet.

Fredagskvällen tillbringades med gurrrlsen! Tessan, Helena, Annika, Marie och jag. Vi var och såg "We Will Rock You" på Circus. F.A.N.T.A.S.T.I.S.K.T.
Kanske lite löjlig handling men musiken!!! Shittan klittan vad det rockade!

Skytteholm i helgen. Larvade mellan danserna. Skrattat gott!!

Vad är det med män i jeans och skjorta? Vad är det som gör att jag triggar på alla tolv för just denna outfit? Merparten av boysen på jobbet har denna utstyrsel och jag tycker de är så fina.
Gärna om de toppar med en pullover. Eller slipover... ååå....
Jeans och schysst tisha är också najs men just den där skjortan... Fantasin om att få knäppa upp?
Lika hett som en välsittande kostym. Men alltså, om jag får välja... eller nej, det vill jag inte. Nej, jag vill ha allt.

Linda praktiserade sina kunskaper på mina stygn. Hon var jätteduktig, synd bara att hon använde sig av en slö nagelsax. Men å andra sidan gav det äventyret lite extra krydda.

Linedance-kurserna börjar lida mot sitt slut, endast två gånger kvar. Femton veckor har rusat fram. Snart är det söndagsledighet fram till slutet av januari.


Jag är genuint glad över att dessa inte passade Karin så jag fick ta över.

Tagit långledigt under julen, första gången på flera år. Atle ska gå merparten av min ledighet på förskolan.
Gör det mig till en dålig mamma?
Har tänkt att sova länge, fika mycket, gå på stan och bränna pengar. Träna kanske. Eller så ger jag mig lite jullov? Äta mig fet som en gris.
Som jag längtar efter lussebullar! Såg de första på ICA Maxi häromdagen. Grät nästan över att det var måndag och inte all-in-lördag.

Jag har sko-knarkat rejält på Tradera. Dessa sötnosar hittade till Sjöstan idag. 30 spänn var de klart värda.
Väntar hem lite Nelly-godis oxå. Och ytterligare ett Tradera-fynd. Shoppingrunda med Tessan och Linda på fredag. Livsfarligt för ekonomin. Lycka för själen.

I söndags efter kursen var jag deppig... så deppig att jag skriver det här sist. Kanske så ingen läser.
Jag kände att det är något riktigt fel på mig. Tourettes. Inte charmigt, gulligt tourettes utan mer hardcore diagnos-aktig.
Tittade på micken som låg på bänken när jag pluggade in datorn i mixerbordet. Tänkte att "den ser ut som en kuk".
Nästa tanke var "varför sjöng Charlotte Perelli i en juvelbeströdd dildo i Melodifestivalen? Insåg hon inte hur den såg ut?".

Charlotte Perelli "Hero"

Ordet dildo satte sig i min skalle. Dildodildodildodildo... Som ett mantra ungefär.

Mellan ettan och tvåan var jag tvungen att krypa ner bakom datorbänken och viska "dildodildodildodildo!!"

Jag var lite tröttmössa i söndags, det är ganska krävande att köra två kurser och komma ihåg 20-talet danser. Blir deg i skallen framåt slutet av tvåan. Men mantrat klibbade fast som napalm.

Vid en liten paus för omstart av musiken förde jag micken till munnen för att räkna in... five, six, seven, eight, men hör mig själv skrika "DILDO!".

Ja, jag skrek. Vrålade faktiskt.

Jag blev så besviken på mig själv att jag inte ens försökte bortförklara eller skämta om det. Bara lät vrålet eka i lokalen, ebba ut.

Idag, tre dagar senare kan jag le lite åt det. Inte skratta. Inte än. Oroad på riktigt.

Anja Persson

2010-11-07T22:04:00.000+01:00

Jag har inte berättat det vikigaste. Det är en ny bäbis i familjen. Nicole heter hon. Dotter till Camilla och Fredrik. Atle har fått ytterligare en syssling. Fin liten tjej.
Från att ha varit noll pluttar under många år har det börjat yngla av sig ordentligt. Det märkte i fredags, det var ett jävla liv :o)

Atle, Viking, Theodor, Engla, Havanna och Nicole.

Hos oss är butiken stängd, inga fler barn.
Fredrik och Jenny, de är nog färdiga.
Frasse och Angelica? Tveksamt.
Rickard och Erika, jajamen, minst två till.
Camilla och Fredrik, säkert en eller två till.
Sen ere bara Emma och Stefan kvar.

Morfar Roger, min käre morbror, och frugan mormor Agneta. De var här i fredags och firade Atle.
De såg lite trötta ut, det tar på krafterna att få barnbarn.

Johan är ute och cyklar och Atle sover. Jag softar i soffan med te och Bridget Jones.
Nya lampan på plats. Äntligen. För dyr att ligga och skräpa på golvet i mitt tycke.

I morgon åker Johan till Malmö, stannar till tisdag. Atle ska sova hos mormor så jag får en solokväll. Do I like it?!?! I LOVE IT!

Atle hade kalas i lördags, elva små barn som fylldes med socker. Gick hur bra som helst. Gulliga små ljus runt köksbordet när glassen serverades. De är duktigt förskoleuppfostrade.

17:e skall mamma in för magnetröntgen, 1:a december får vi svar. Två dagar senare åker jag till Berlin. Är det bra eller dåligt?

Fulshopping idag innan dansen. Köpte den lilla svarta för jag har läst nånstans att alla tjejer ska ha en av dessa hängandes i garderoben. Jag måste göra som alla andra och som jag blir tillsagd så sagt och gjort. Den här fick hänga med hem. Jag känner mig som Anja Persson när den sitter på. Måste nog vara full om jag ska våga använda den.

"Jag vet att jag är redo för det här jobbet, och om inte så är det sådant som händer. " George W. Bush

2010-11-05T23:02:00.000+01:00

Friden har lagt sig efter kvällens get together. 2 x familjen Taikon har varit här och firat Atle. Johans Taikon och min Taikon. I dessa Taikons inkluderas även Tessan och Malle.

Soft arbetsdag idag. Hela Sverige har varit ledigt förutom 24S. Vi har inga halvdagar. Never.
På eftermiddagen kom Rickard in med ett glas champagne. Han sa att det var en försoningsgåva eftersom han missade styrkepasset idag. Med den fina gåvan log jag sött och sa att det gjorde inget.
Blev dock lite småfull eftersom jag fick påfyllning. Tål ingenting.

Havanna

Ny kille med på passet idag. Han började jobba hos oss för nån månad sedan. Han är världsmästare i veteranbrottning och är löjligt stark. Inte alls roligt att ha honom framför mig.
Tog i så jag fick blodsmak i munnen. Vägrade löjligt att ta bort vikter från stången när vi gick från rodd till bänkpress. Det känns nu.
När vi kom till axelövningarna var det samma sak, vägrade lägga ifrån mig tunga hantlarna. Under eftermiddagen har axlarna varit brännheta, som om jag smort in dem med liniment från axeln ner till armbågen.

Theodor

Mamma ligger här i soffan brevid mig, slumrar sött. Roligt att hon orkade vara med idag. Satt uppstöttad i hörnan med Agneta på ena sidan och Roger på den andra. Sen tog Malle och Rickard över stöttningen.

I morgon är det barnkalas. Tio kids.

Doktor Engla

Jag funderar. Oavbrutet. Snurrar som en centrifug i skallen.
Varför kan vissa saker inte bara fortsätta vara som vanligt? Varför måste vissa saker ändras? Och om det nu ska ändras, kan det inte vara enkla saker som en tvätt-tid eller jag hittar grön mjölk i kylen istället för blå?
Det här har inte jag planerat för. Alls. Hela tillvaron ställs på sin spets. Saker måste utvärderas, jämföras. Hit eller dit? Fjärilar i magen och ångest. Pendla mellan lycka och elände.
Djuptdjuptdjupt. Men jag är gladgladglad. Hur kommer allt vara om ett par veckor, vad har hänt då?

Längtar.

Min son fyller fyra år.

2010-11-04T23:10:00.000+01:00

Starka känslor och mörka krafter

2010-10-31T22:01:00.000+01:00

Borde egentligen vara pigg och utvilad efter en helg men är tröttare än någonsin.
Ska jag kanske sluta dricka alkohol?

Vad gör jag? Så lite som möjligt på så lång tid som möjligt.
Funderar.
Funderar.
Det snurrar i skallen.
Starka krafter opererar i höstmörkret.

Städar lite i Spåttifaj-listorna. Johan ute och cyklar, Atle sover. Hörlurar på och lirar hårdrock på hög volym.

Mamma sov över i fredags så vi kunde dricka öl. Som jag gillar öl. Så larvig jag blir av öl. Ensambarnssyndromet tar över. Skall synas och höras hela tiden. Suger syre från övriga runtomkring. Men å andra sidan, vem bryr sig om hundra år. Men roligt var det! Skrattade löjligt mycket.
Mamma lite piggare, det var skönt att se. Värsta ångesten har lagt sig. Min alltså. Nu ska jag njuta av det tills nästa gång den slår till.

Lördagen tillbringades vid Fältöversten. Klipp å klistra. Det är inte roligt längre. Tog ett halvhjärtat beslut att jag ska packa undan alla prylar. Kanske blir roligt igen en annan gång.

Dock var det väldigt skönt att ha en dag för sig själv. Slippa vara någon. Fundera.

Berlin är bokat, 3 december åker vi. Underbart och äntligen.

Tour de Mongo åker på Finlandskryssning med Cinderella den 10 december. Ser fram emot det. Brukar vara en höjdare när vi åker iväg och jag undrar hur denna tillställning kommer urarta sig.
Turkiet var städat för att vara jobb-charter.
Utö var inte städat.
Det är förvånansvärt många kollegor som frågat efter singelhytter.
Ere konferens så ere.
Jag är reseledare så jag tar det lugnt. Eller inte. Ge mig inte sprit bara.

Atle fyller fyra på fredag. Min härliga kille.
Kalas på lördag. Tio skitungar. Två timmars dagis-mode skall slås på. Inga tårtor eller kladdiga bakverk serveras, bara torra skorpor. Jag är rädd om min soffa.

Idag har jag och lillkillen softat rejält. Han bestämde sig för att vakna halv sex, det var skoj. Mörkt och mysigt. Tände hans pumpa. Vi käkade lång frukost tillsammans, spelade spel, läste DN och snackade skit.
Precis så sa han, "mamma, ska vi snacka lite skit?"

Atle fick bestämma vad han och jag skulle hitta på och det blev åka tvärbana efter lite lek med kompis.
Pitstop i Liljeholmen för påfyllning av koffein, socker och kolhydrater. Bästa sättet att tillbringa en söndag.
Vi parkerade våra rumpor i en skön soffa på Waynes och inhalerade koffein och kolhydrater.
Han var riktigt trött och som den försigkomna pojke han är hämtade han ett par kuddar och lade dem lite snyggt i ena hörnan. Sparkade av sig stövlarna och lade sig bekvämt tillrätta på kuddarna med fötterna på mina ben. Länge myste vi.

Kvällen tillbringad i danslokalen. Det var flowigt ikväll. För en gångs skull var jag ordentligt förberedd men 20 danser börjar ta ut sin rätt. I slutet av sessionerna är jag inte på topp, blandar gärna ihop danserna med varandra.

Ny arbetsvecka. Ser fram emot den. Gillar att jobba. Ska göra en införsäljning under ledningsgruppmötet i veckan. Det är väl något jag bör förbereda noga.

Kram.

"Vår fascination för skor är en upphetsande historia" av Karin Ström

2010-10-27T22:19:00.001+02:00

Läste en krönika i tidningen "Residence" som var underbar. Måste återges ordagrant.

"I slutet av 1940-talet upptäckte den amerikanske neurologen Wilder Penfield att hjärnans somatosensoriska bark, som registrerar hudberöring, är organiserad som en liten prydlig karta över kroppens alla delar. De nervceller som tar emot information om tungan sitter bredvid dem som aktiveras när tandköttet berörs som i sin tur sitter bredvid dem som hämtar input från läpparna. Handens känselinfocenter sitter bredvid armens som sitter bredvid axelns.
Det är en logisk ordning. Ända tills vi kommer till könsorganen. Nervcellerna som hämtar känselinput från genitalierna sitter bredvid dem som matas med data från - fötterna.

Detta väcker onekligen tankar. Uppfattar vår hjärna beröring av fötterna som angränsande till sexuell stimulering? Är det därför fotmassage upplevs som mycket intimare än handmassage? (Håller du inte med, se om öppningsscenerna i Pulp Fiction). Och kan det vara därför skor har så många sexuella konnotationer? Höga klackar är automatiskt sexigt, liksom snörade damkängor och högskaftade stövlar. Är fotbeklädnad det närmsta man kommer synliga underkläder? Inte undra på att vi är som tokiga i skor, stövlar, sandaletter, ballerinapumps, stövletter, stilettklackar, klumpklackar, kilklackar och flats.
>> Man kan aldrig få för många skor <<, kvittrar ofta vänninor sinsemellan som ett glättigt försök att rättfärdiga ännu ett inköp. Senast för fem minuter sedan såg jag en Facebook-kommentar >>Tappade fullständigt omdömet i skoaffären. Kom hem med tre par skor. Bekväma, snygga och kanske... hm... inte helt gratis. << Kvinnors- ja, tillåt mig att bli könsstereotypisk här - aptit på nya skor verkar fullständigt omättlig, oavsett yrke, samhällsskikt och livssituation.

Kanske har skoshoppingens enorma popularitet också att göra med att ett sandalettinköp är en relativt oladdad upplevelse jämfört med att köpa ett par nya jeans. Provrumsångesten håller sig borta och i stället hänvisas vi till de små trevliga speglarna i golvläge där ingenting kontroversiellt från våra kroppar syns till.
Att köpa skorna verkar alltså inte vara något problem. Att ha på sig dem är en annan femma. Jag har väninnor som samlar på skor som vore de prydnadsföremål. De kan inte motstå de där sockersöta korallfärgade högklackade vintagepumpsen som bara kostar lite över hundralappen och köper dem rusigt förväntansfulla, för att sedan ställa in dem i garderoben och aldrig mer ta fram dem. För i praktiken gillar de bekväma skor. Men något övertygar dem i köpögonblicket om att just de här paren ska de faktiskt använda för nu ska de minsann börja gå i klackar, det är ju bara en vanesak. Resultatet? Det samlas berg av skor hemma i garderoberna. Eller garderoberna förresten. Hart när varenda förråds- och skafferidörrs insida har försetts med praktiska skoficksanordningar i mjuk plast. Ändå räcker inte utrymmet till.

När man ska illustrera den groteska lyx som tvivelaktiga politikers fruar unnade sig under sina glansdagar mäts den ofta i just skorna. Imelda Marcos och Elena Ceausescu lär ha haft tusentals par vardera. Säkerligen finns det i dag Hollywoodfruar och andra societetsdamer som är uppe i samma nivåer, med garderober som aldrig kommer att inventeras i offentligheten. Och det är förmodligen bara en tidsfråga innan herrarna kommer i kapp vår passionerade lust på skor.

Även hos män sitter fötternas beröringscenter alldeles intill genitaliernas och nu när decennier av tillbakatryckt manlig fåfänga bubblar upp till ytan lär det inte dröja länge innan herrskor kommer att få samma överförda sexuella laddning som damskor. I det senaste numret av brittiska mode- och livsstilsmagasinet Men´s File
ägnas åtta sidor åt hur man tillverkar ett par äkta Prospector-boots.

Frågan är förstås om skorna verkligen gör något för vårt sexliv eller om de snarare fungerar som ett slags tröstpris. Det ligger nära till hands att se skoköpet som en form av substitut om inte för rent och skärt sex så för känslan av sexighet- känner man sig inte bekväm med att investera i ett raffset ger ett par nya skor åtminstone en släng av sleven. Men kanske är detta förhastade slutsatser. Forskning har faktiskt visat att fotbeklädnad under akten lättare ger orgasmer. I en studie utförd på Rijksuniversitetet Groningen i Holland skannades försökspersonernas hjärnor medans deras partner stimulerade dem till orgasm.
Orgasmfrekvensen ökade från 50 till 80 procent hos båda könen efter det att forskarteamet försett försökspersonerna med strumpor.

L-ABC

2010-10-26T20:40:00.000+02:00

Idag var jag på värsta balla kursen på jobbet, L-ABC
Livsfarligt läge
Andning
Blödning
Chock
Och annat smått och gott

Mannen som höll i kursen, Kjelle, var såååå cool. 50 årish. Sjukskötare, ambulansskötare, helikoptersyrra och numer brandman. Skönt tugg, stockholmare ut i fingerspetsarna. Tre och en halv timma av teori och praktik. Det bästa var hans historier ur yrkeslivet. Avslitna fingrar, söndertrasade halspulsådrar och a-lagare som gått bärsärk i ambulanser. Läget bland oss åhörare var lättsam. Råa skratt, blandat med lite förskräckelse och äckel.
En berättelse lade dock sordin på stämningen och det tog en bra stund innan alla återhämtade sig.
Brandkårsutryckning till en lägenhet där granne hade ringt om gaslukt i trappen. En dörr fick brytas upp, den var barrikaderad från insidan.
En pappa hade slitit av gasslangen till spisen för att gasa ihjäl sig och sina fyra barn i ålder 8 mån till 8 år. Alla dog. Förutom pappan.
Kjelle berättade att han fått en fyraårig flicka i famnen och gjort HLR på henne till dess ambulansen kom.
En annan brandman höll på med pappan och behövde avlösning. Kjelle kände sig fortfarande pigg och klev dit.
Han berättade att det var inte med glädje han gav mun-mot-mun till den mannen. Tvekan och ilska. Rädda eller slå ihjäl? Dagen efter kom chocken för honom, när hans egen unge i samma ålder och vikt var i hans famn.
Tog honom ett par år innan han ens kunde tala om händelsen.

Man är inte mer än människa.
Och man kan göra sig väldigt illa.

Bara för att tjata om misär och cancer har den senaste veckan varit märklig. Eller normal under omständigheterna? Onsdags var utvärderingssvaret, torsdags sjunde cellgiftsbehandlingen.
Jag skryter med att jag aldrig gråter. Vilket jag aldrig heller gör. Det är roligare att vara glad. Dessutom kommer inte tårarna.
Men i torsdags- efter jobb och dans. Tårarna sprutade. De blev bara fler och fler och fler. Halva känsloregistret spelades upp. Sorg, ilska, vemod. Ett par timmar höll jag på innan jag somnade av ren utmattning.
På fredagen frågade en kollega om jag varit ute och supit dagen innan.
Två andra kollegor frågade hur det var och jag svarade väldigt osvenskt att det är inte så jävla bra faktiskt. De var så fina och tog det så bra. Det är inte lätt att ta emot en annan människas sorg eller ledsamhet.
Som tur var hade min hjältinna Karin en flarra ClearEyes i väskan och de gjorde faktiskt susen. Har beställt en flaska från Patrik som är i Thailand.
Ett träningspass gjorde kroppen piggare och lite gladare med frigörande av adrenalin och endorfin.

Fredagskvällen avslutades med en uppvisning för Trygg Hansa.

Min hjärna har inte varit med i matchen den senaste veckan. Knäppare än vanligt.
Prislapp kvar på ny tröja när jag gick ut, överdrag till skor kvar på fötterna på väg hem från förskolan, gått förbi kassan med obetalda varor, skrivit mail på engelska till (svensk) kollega, svenska mail till kollegorna i Kuala Lumpur, lagt tepåsar i kaffebryggaren und so weiter.

Idag fick jag en släng av Tourettes och kände ett oerhört behov av att känna på testdockornas tuttar. Fick hålla händerna i fickorna när jag var i närheten av dem. Vid lunchen, när ingen var i lokalen gick jag fram och lite skamset la jag händerna på brösten.
Det var skönt när vi skulle öva på kompressioner, då var det liksom legalt to feel them up.

Jag är inte dum i huvudet. Jag är inte skruvad. Jag är bara lite trött i hjärnan.

I lördags var det familjeturné. Hälsade på mamma, åkte till svärfar och på kvällen hade Angelica bowlingfest i Tyresö. Bowlingen var ju så jävla rolig och flyt hade jag! 157 poäng på första serien, jag var stolt.
Buffé, sport, vänner och sprit. Förvisso Cola Light för mig men ändå. Roligt var det!

Söndagen hängde jag och Atle med Linda, Månsa och Filippa på Andys.
Dansade ur mig det sista av neggot på kvällen. Nu är det mest trötthet kvar som skall sovas bort.

Om jag kommer i säng vill säga.

Jaha, vilket mer självömkande dravel kan jag få ur mig?

När man är ledsen och har en väldigt sjuk anhörig (framförallt om man nämner ordet cancer) blir ens omgivning ganska snäll, förlåtande och ser mellan fingrarna med vissa saker man gör.
Jag har tröstshoppat BIG TIME. Alldeles för många tusenlappar har gått åt den senaste månaden. Undrar hur länge jag kan rida på den vågen..?
I morgon ska jag med Tessan till Make Up Store, inbjuden på klubbkväll.
Nåt dyrt kommer de att lura på mig, det är jag helt övertygad om. De kommer säga att jag inte kan överleva utan ditten och datten. Eller säga att jag kommer se fem år yngre ut om jag spenderar 2000 spänn på whatever.

I morgon bokas jävlarimig Berlin-resan!
Sista helgen i november eller första i december, vi har inte kommit fram till det än. Så roligt det ska bli- jag, Tessan och Helena.

Bollen rullar fortare nerför än uppför

2010-10-20T18:42:00.003+02:00


I spökvandringens tid

Andra utvärderingen idag. Sex behandlingar har genomförts, sjunde görs imorgon men sen är det slut på en stund. Mammas kropp ska vila till efter jul iallafall så får vi se vad som händer. Mer cellgifter eller strålbehandling eller...?
Lymfan var ren, det firas! Dock liten tumör, ca 1 cm, på levern. Den lämnas för tillfället till dess modertumören är färdigbehandlad. Verkar det som.
Ny magnetröntgen om fyra veckor. Vi får svar om sex veckor. Ska vara en läkarkonferens däremellan oxå där de utvärderar och bestämmer hur fortsatt behandling skall bli. Helt fri från tumörer kommer hon inte bli då cancern är avancerad. Avancerad betyder stor spridning. Men, cellgifterna hade haft fortsatt verkan och kommer göra lite till.

Jag gillar inte cancer.

Ärtan på finbesök hos morsan. Blev inte rädd trots avsaknad av frisyr. Men å andra sidan är ju Ärtans pappa flintis han med.

Hoppas morsan lägger på sig lite vikt och får bli lite piggare under de här veckorna!! Och lite hår skulle vara snyggt.

Jag är trött nu.

Vi var på spökvandring i Gamla Stan i helgen.
Mike The Poet (a.k.a Mike The Bike vilket vi mogna vuxna döpte honom till) höll turen tillsammans med två praktikanter från Vår Teater.
Ganska okej tur, kissade nästan i byssan en gång. Jag har minneslucka men fått det återberättat för mig mer än en gång. Tydligen var det väldigt roligt för åskådarna att åse min fasa när ena Vår Teater-bruttan beslutade sig för att komma smygandes bakifrån och skrika ångestladdat.
Nästa gång ska vi köra Stockholm Ghost Walk, har fått höra att den är bra. När Tessan gick denna tur svimmade en liten kille.

Nytt styrkepass i fredags. I fem veckor framåt har jag lite mer fokus på ben men fick så mycket träningsvärk i bröstet och axlarna att jag trodde jag var sjuk. Frossa och influensavärk kom ca tre timmar efteråt. Tuggade i mig ett par Alvedon så gick frossan över. Mesigt. Och får inte ihop matematiken att fler och tuffare benövningar ger värk i överkroppen.

Förändringar på jobbet. Igen. Förhoppningsvis kommer det att lösa skiten vi trampar i nu. Upplösa gruppen och gå in i annat.
Börjar bli riktigt trött på tjafset. Det är en arbetsplats, inte ett ställe där man skaffar nya bästisar.
Gör man det är det plus. Karin är mitt plus!
Även om man inte gillar varandra måste man kunna arbeta ihop, släppa prestige och stolthet och göra sitt jobb enligt arbetsgivarens direktiv. Eller? Vad präktig jag är.
Människan vill ha, vill ha, vill ha men glömmer ibland att ge. Är inte det något som går hand i hand? Ge och ta, ta och ge. Om jag ger, ger det mig fördelar att ta. Om jag tar måste jag ge för att kunna ta igen.
Jag är så tråkig.

Hemma hos Fantenberg igår, blev bjuden på finmiddag. Hade tänkt att Atle skulle lajja stenhårt med Månsa som de gjorde här hemma sist men icke!
Filippa, Måns och Atle cirkulerade som tre hajar kring mig och Linda.
Vi hade viktiga saker att dryfta såsom linedance, fettsugningar och "blir inte du irriterad på X när X gör si eller så?!".
Sexsnack var helt uteslutet så vi fick sexchatta på fejjan efter att jag kom hem istället.

Konsumerat pälspläd

Rock´n roll...? Fuck vad tråkig jag är. Herregud människa.

Vackra höst!

2010-10-12T22:56:00.000+02:00

Jag älskar hösten!!! Älskar. Hög, klar luft och vackra färger. Träden utanför mitt jobbfönster har exploderat i gult, orange och rött. Vackert om man bortser från Henriksdals reningsverk och Värmdöleden. På andra sidan kontoret, utsikten över Danviksklippan och Fåfängan är det om möjligt ännu vackrare. Danvikstullsbron är en av de finaste konstruktioner Stockholm har. Oj vad jag gillar att titta på den. Den är... potent på nåt sätt.

Jaha, gonatt Sverige. Fyra noll?? Vad i helvete? Men Allbäck är snygg. Jag skulle nog kunna tänka mig lite sex där.

Bränt pengar idag igen. Det går lite mycket just nu. Jag undrar varför. Är jag olycklig och behöver dämpa ångest. Eller vill jag öka på ångesten i takt med kvittohögen. Eller handlar det om att jag har fått förnyat självförtroende med tanke på att jag kommer i jeansen och svarta favvobrallorna (hopplöst omoderna) som jag hade före Atle? Eller gillar jag bara att spendera?
Nytt självförtroende kräva nya kläder. Och högklackade stövlar som ger mig värk i knäna.
Träningen ger resultat trots allt. Men... måste jag alltså köra fem-sex pass i veckan (exkl dansen) för att hålla det här? Kroppen är inte lika förlåtande längre vad det än gäller. Återhämtning vid träning, sjukdom, bakfylla och fettfester.

Spelade innefotboll med jobbet i torsdags och det var ju så satans roligt. Jag är fullkomligt värdelös men med tanke på att jag är enda tjejen som är med är boysen väldigt snälla och låter mig fumla runt en stund med bollen innan de snor tillbaka den.

Å... fyra ett. Se där.

Har fullkomligt vältrat mig i choklad i helgen. Läckra män kom med njutningsfulla gåvor och jag tog det helt fräckt för mig själv.
Kommer man med fin-choklad får man göra vad man vill med mig. I´m all yours!

Sockerdricka i kroppen, det kvillrar och kryper. Nåt har hänt, är det hösten? Är det livet och omständigheter? Möten med människor? Nya som gamla, vänner som bekanta? Kan inte sova. Tankarna snurrar.

Eller är det bara lite cancer?
Funderar lite på vad som händer när all cancer är över. Hur blir jag då? På nåt sätt är det här en livskris har jag fått förklarat för mig. Just nu lever jag i en bubbla av positivt tänkande och total förnekelse men är och känner mig ändå precis som vanligt.
I maj/juni när diagnosen sattes gick jag igenom det mörkaste mörka. Hur länge, hur sjuk, döende?? Läkare sa skugga på levern. Hospice? Överlever jag det? Det är ju bara jag och mamma.
Efter några veckor av vacklande på vansinnesgränsen lade sig dödsångesten och ett slags normaltillstånd inträdde. Inför utvärderingen kom illamående och mardrömmar. Varje natt. Efter utvärderingen kom utmattningen. Fosterställning på soffa och väldigt dåligt fru- och föräldraengagemang.
Utvärdering nr två närmar sig, nästa vecka kommer resultaten. Ska bli bra.
Vad händer sen? När det här normaltillståndet går över, när mamma är frisk. Säger jag upp mig från jobbet och börjar dreja krukor på Gotland? Skiljer jag mig och lägrar en 18-åring? Blir jag arg och skäller på varje medmänniska eller kommer jag möta Gud? Jag förutsätter att livet blir fantastiskt igen när mamma blir frisk. Men, kan jag ta det för givet? Vad händer när lyckan kommer? Pandoras ask där all historia innan sjukdomen måste ut och luftas?
Och mitt upp i allt mitt gnäll och självömkande: jag är frisk! Jag har familj och vänner! Jag har arbete och en trygg inkomst! Jag får betalt för att utöva min hobby! Jag är fri att göra vad jag vill! Majoriteten av mina bekymmer är lyx- och ilandsproblem.
Det har Vikings död och mammas cancer lärt mig. Och det är jag tacksam för. Viking för han har lärt mig att leva här och nu. Det gör inget att man är ful i håret en dag eller tjock om rumpan. Det gör inget att det regnar en hel höst, solen kommer tillbaka förr eller senare. Det viktigaste är inte alla pengar man tjänar. Vad som betyder nåt är en frisk unge!!! Mitt livs stora kärlek.
Mamma har lärt mig att inte ta ut något i förskott, varför gråta två gånger?
Johan om Vikings änglafärd

Så, nu är gråtfesten över för idag. Blev nog lite sentimental över fotbollen. Jag gråter typ aldrig (förutom nyss när jag läste Johans Viking-inlägg) men till sport då sprutar tårarna. Blir väldigt känslosam av vuxna män som jagar diverse puckar och bollar. Tufft och manligt, testosteron som sprutar. Mitt östrogen svarar väldigt bra på det.

Sommaren är över och jag med den, hösten är här och den är underbar!

Jag är egentligen ganska lycklig.

Five, six, seven, eight...

2010-10-03T22:29:00.000+02:00

Färdigdansad för den här veckan. Även färdigsemestrad.
Soft vecka på Kreta gjorde gott för själen. Första dagen var jag stressad som en pudel. Aktivitetsknarkaren behövde fixar hela tiden. Vad gör man på ett inhägnat hotellområde? Badar, solar och äter.
Dag tre hade jag hittat harmonin- lugnet att ligga och läsa, läsa, läsa växlat med bus i pool och på strand med skitungen.

Dock kommer det nog dröja år innan jag åker igen på liknande resa. Haft det hur bra som helst men detta är inte min semestergrej. Jag gillar att göra saker, aktivera mig. Titta, uppleva, röra på mig. Skulle vilja åka på cykelsemester till Skottland, ut på högländerna. Besöka destillerier och gamla slott. Lite väg, lite stig, lite stök.
Eller fösa boskap på den amerikanska prärien.
Kanske knata runt på nåt berg/fjäll. Fast utan tältande. Gillar att sova i sängar.
Disneyworld/land skulle funka det med.
Storstäder lockar ju alltid. Berlin i december är bokat- jag, Tessan och Helena ska åka.

All Inclusive är ett fantastiskt familjekollo där alla önskemål är tillfredsställda för föräldrar och barn.
Människorna blir lite som boskap som föses runt på området. Myrstigar till frukostbuffé, till pool, till lunchbuffé, till pool, till kids after beach, till hotellrum, till middagsbuffé, till barnshow, till kaffebuffé, till familjeshow. Dag efter dag.
Atle har fått styra den här semestern, den var ju hans. Han ledsnade efter fyra dagar. Då kunde han poolen, stranden, buffén, minidiscot och barnteatern. Tur att han hittade polare annars hade han nog tagit flyget hem själv.
Minidiscot- som jag trodde skulle vara en höjdare för Atle dissades helt. Dansa är inget för den här fyraåringen. Han kommer bli killen som sitter i baren. Likaså showandet gav han fingret. Ville hellre hänga med de stora killarna framför Tom och Jerry. Ja, de hade filmhörna i restaurangen/diskoteket. Ving vet vad föräldrarna vill ha. Lugn och ro när de äter. Och när de dricker paraplydrinkar.
Maten var okej. Jag åkte till Grekland i tron att jag skulle få souvlaki, gyros och pita. Fick bbq-buffé, lasagne, thaikyckling och pommes. Denna jävla pommes. Till allt, överallt. Maten gick i alla nyanser av beige.
Överdoserade i klarröda grekiska tomater (som smakade gudomligt), tzatziki och grillade kycklingklubbor. Trodde jag skulle få fulmula grekiskt lantbröd men det finns visst bara i Sverige.

SATS körde pass varje dag, SVT på hotell-tvn, Halmstads Cider i shopen. Expressen och Aftonbladet varje dag. Som att åka till en svensk koloni med lite varmare klimat. Det vore ju hemskt att åka till Kreta och allt ovan inte fanns?

Det låter verkligen som jag klagar men icke sa nicke. Jag konstaterar. Haft en soft och skön semester men nästa blir lite mer... mindre kollo.

Friskis & Svettis hade träningsvecka och vi fick vara med. Efter passen med stretch på gräset utanför rummet, kliva ur träningskläderna och slänga sig i Medelhavet. Livskvalitet.

Atle älskade stranden och havet. Han gick nästan in i meditativt tillstånd när vi hängde där.
Körde poolerna på förmiddagarna och stranden på eftermiddag/kvällen. Helt fantastiskt! Det är nåt särskilt med Medelhavet. Varma vågor som rullar in. Mjuk sand mellan tårna.
---
Mamma har genomfört sin sjätte behandling. Magnetröntgen den 7:e, utvärderingssvaren ca två veckor senare. Denna jävla väntan. Läkaren säger att det finns ingen anledning att trenden fortfarande inte är gynnsam och är det så görs det ett uppehåll på några månader. Detta för att mammas lilla kropp ska få återhämta sig lite, hämta kraft inför de sista behandlingarna.
Vad tycker jag om det? Jooo, det är väl bra... men... vill bli av med det sjuka i hennes kropp. NU!
---

Valvaka

2010-09-19T22:11:00.000+02:00

Just nu, efter 497 räknade distrikt ligger Sverigedemokraterna före MP, FP, V och KD....
Det känns väl sådär?
Hur har det blivit? Är svenskarna smygrasister eller är det först till detta val som det finns ett parti att rösta på? Har det funnits något rasistparti förut? Ny Demokrati flörtade väl lite med rasistidioterna?

KD ligger inte heller särskilt högt på min lista. Bög- och flathatar-partiet. Partiet som vill ta tillbaka oss till medeltiden. Förbjud samkönade äktenskap. Okej, varför? Vilken skada gör det? Att homosexuella vill ingå partnerskap/äktenskap. Det handlar väl om kärlek, inte nån våldshandling? Om två likakönade personer gillar varandra, varför får de inte göra det som vilket straight par som helst?
Finns det inte värre saker typ mord och våldtäkter. Övergrepp på barn. Kvinnomisshandel. Varför lägga negativ energi på människor som älskar.
De vill även förbjuda aborter. Säg det till en våldtagen 12-årig flicka som blivit gravid- att hon måste föda barnet.

På tal om Gud Allsmäktige läste jag en artikel i DN i veckan som handlade om AIDS-spridningen i Uganda.
Uganda har infört ett ABC gällande aids- ABSTINENCE, BE FAITHFUL och CONDOM.
USA´s aidsprogram har skänkt shitload med money till Afrika där en stor del av stålarna öronmärktes just för ABC. Dock efter påtryckningar från den kristna högern i USA så slopades C- CONDOM. Vilket jävla trams. Är det 2010 vi lever i?
Människan kommer aldrig sluta ligga så varför inte få göra det utan att gambla med livet som insats? Det är ett gummifodral som sätts på en kroppsdel. Är det lika dirty med gummihandskar på nävarna? Samma material fast på annan kroppsdel. Har inte clowner gumminäsor? Är det porrigt, kanske måste förbjuda. Gummistövlar? Vem vet var den stöveln kommer att placeras.

Btw, vad hände med FI? Fick de vara med i år?

Dop idag, Oliver Fredrik Malveus. Linda hade i vanlig ordning överträffat sig själv. Bakverk, bakverk, bakverk och goodiebags. Gick iväg till dansen on major sugerhigh.
Lagom till första kursen var över och tvåan skulle sätta igång var det total sugarlow. Tungt att lyfta fötterna, räkningen gick åt helvete och jag fick nån halvsläng av tourettes.

I en av danserna försöker jag förklara hur vikten skall läggas på foten för att man lätt ska komma iväg åt rätt håll till nästa steg. Det var svårt att förstå så jag började blanda in ordet tyngdkraft. När inte det gick så övergick jag till g-punkter... och det var visst inte riktigt vad jag ville förmedla utan det var snarare g-krafter.

På torsdag åker vi till Kreta, blir borta en vecka. Har varit tvungen att låna sommarshorts av Karins söner då jag skickade alla Atles i en rensnings-frenesi för ett par veckor sedan. Linda F har bistått med en resevagn. We are all set! Ska bara köpa några mutpresenter till Atle för flygresorna. Och så ska jag vara duktig mamma och bara ge honom organiska fruktjuicer och ekologiska russin på flyget. Yeah right.

Hit ska vi!

Sjunde oktober är det dags för mammas tredje (fjärde, femte?) magnetröntgen. Det inför andra utvärderingen. Cancer-ångesten börjar komma krypandes så smått hos mig. Men å andra sidan, hon hade svarat bra på behandlingen sist så varför inte nu?

E alla Sverigedemokrater skåningar? Och så har deras siffror sjunkit lite. Det går bra nu.

Spontanköpte ju ny soffa i somras. Den är ankommen och ihopmonterad. Den är stor. Alla tre kan ligga raklånga samtidigt och inte ha någon kroppskontakt överhuvudtaget.

Även en perfekt umgängessoffa. Många får plats och det behövs ju nu när hösten är här. Det rycker oavbrutet i umgängestarmen.

Måste nog göra nåt med vardagsrumsbordet... Bara lite för stort.

Nu ska jag hänge mig totalt åt min Kinapuffs-påse som ligger behändigt nära mig. Johan är ute och cyklar, Atle sover. Jag njuter.

Hrmpf

2010-09-14T21:59:00.001+02:00

Min son är en superhjälte som får sina krafter genom batterier, snus och öl.
Var ute i skogen i lördags och vem hittade en tom ölburk om inte Atle. Mitt ute i ingenting.

Städat hans rum idag, åtta (!) snusdosor hittades. Fan, han måste sluta umgås med farfar... Lyckades mygla undan fem för att slänga men jag ger mig fan på att han kommer märka det.

Vi var hemma idag, slunken kis. Dock tillräckligt pigg för en vända på stan. Mitt blödiga mammahjärta ville muta barnet till lite extra kärlek så vi hamnade på BR Leksaker. Han ville ha batterier. Det fick han. Fyra stycken AAA.

Lite mer mutgåvor i form av raffinerat socker på Vetekatten tillsammans med Linda F.

Vi pratade lite om kläder. Jag och Linda alltså, Atle krälade mest runt på sofforna. Tur att ingen annan fanns i rummet för då hade jag setts som en sån där morsa som låter sitt barn göra vad som helst. Och just då var jag en sån. Men jag tog iallafall av honom skorna.

Linda är blond, två meter lång och väger typ 50 kg. Hon är skitsnygg i leggings. Jag gillar leggings. Älskar. Glansiga, skinn, med nitar- you name it. Men jag kan inte bära dem. Ser ut som- och känner mig som- Anja Persson. Lika bred som lång. Jag får sukta från håll och kanske smeka Lindas ben emellanåt.

Mamma har fått sin femte behandling och denna gång uteblev illamåendet. Nästan helt iallafall. Tack Gud. Ny medicin och mer medicin. Hur mycket piller kan en människa trycka i sig på en dag utan att bli mätt? Undrar ibland hur hon ska få plats med lite käk efter brickvis med droger.

Jag har ingen inspiration. Hej då.

Batman och hans polare

2010-09-07T19:48:00.000+02:00

Atle har en polare här. Leon som bor ett par dörrar härifrån. Jag är rädd för Leons pappa. Han är stor, snygg och snut. Han knackade på förut för att kolla om det var okej att Leon hängde här. Jag började flina som en fnissmödis och sa jättepuckade saker.

Det är väldigt trevligt när det är kompis över och lattjar.
1. De leker skiten ur varandra så nattningen går på typ tre minuter.
2. Min inblandning i barnaktiviteter minskar med ca 98%
3. Leon är äldre och lär Atle ödmjukhet.
4. Leon lär Atle coola ord- "fatta´ru, soft och najs"

Jag har fyllt år. Det behöver vi inte diskutera. Jag krisade dock mindre den här födelsedagen än förra. Ungefär som jag har förlikat mig i ödet att åldras och bli saggig.

Träningspassen har startat igen. Måndagar, onsdagar, torsdagar och fredagar. Förra veckan kändes alla passen som en stor ångestpuck så jag har ifrånsagt mig spinningpassen på torsdagarna. Jag dansar ju då så... ja... kan väl få räcka? Bara att lägga ner ett pass kändes väldigt befriande.
Instruktörsbiten på söndagarna är ganska funkis oxå. Ettorna är suveräna!! Gör som jag säger och äter det med hull och hår. Väldigt tacksamt med nybörjare. Jag kan göra hur fel som helst men de märker ändå inte.
Hellre fel med bestämdhet än rätt med tveksamhet.
Tvåorna är lite mer svårflörtade, de saknar Peter.

Jobbet då? Tre tjänster som skall in i en? 100% Office Manager, 25% Executive Assistant och X% skyddsombud. Jag har lite att arbeta med...
Idag var en sån där skitjobbdag. Trött, slö och seg. Tisdagar är de värsta dagarna. Värre än måndagar då man liksom är i chocktillstånd.

Femte behandlingen för mamma på torsdag. De bytte illamående-medicin inför förra behandlingen. Den funkade sådär. Jääääättesjuk en vecka efter. Kortade dock sjuktiden med tre dagar jämfört med förra. Undrar vilken pärs hon kommer gå igenom nu. Andra utvärderingen vid sjätte/sjunde behandlingen. Vill ha samma positiva resultat som sist. Men ju sämre man mår under behandling, desto bättre tar den? Inte fan vet jag. Nån möda värt ska det väl vara för mamsen.

Om drygt två veckor drar vi till Kreta. Fixat pass till Atle. Snuten på stationen var inte så himla glad och charmig men när hon sa att vi skulle ha denna bild på passet steg hon i aktning. Humor på hög nivå. Min son- fotbollshuliganen. Rakad, tandlös och utstående öron.

En veckas sol, bad, bamseklubb och souvlaki. Lite tzatziki kan nog komma att tryckas in i munnen oxå. Ouzon struntar jag i. Hoppas det inte finns cava.
Den där satans cavan.

Kräftätande här hemma förra helgen. Frågade Johan hur jag kunde bli så full. Jag drack ju inte de där två flaskorna cava själv. Hans dryga svar blev att det kanske berodde på champagnen som jag tog fram. Och Tessans bubbel. Och att jag drack ymningt av Jonas bib. Då förstod jag hur kvällen/natten/gryningen till slut blev till endast olika minnesbilder.
Vaknade på söndagen av liten sån där... "Åååå va jobbig jag måste ha varit. Igen"- känsla. Snackade säkert hål i huvudet på både Johan H och Christoffer som satt på varsin sida om mig. Kände mig bara så lycklig och spirituell. Hade så mycket jag ville säga och som vanligt när jag blir på fyllan pratar jag gärna om mig själv. Ett uppdämt bekräftelsebehov kanske..?
Väldigt glad åt de nya medlemmarna i vår umgängeskrets. Johan cykelkompisar. Trevliga och stiliga män allesammans.

Nu ska barn nattas, träningsväska packas, lunch fixas, danser trampas.
Halvdag imorgon, ska med mamma till läkaren inför behandlingen. Sen kolla på cyklar som ska åka fort som fan ner för backe i Huddinge. Storkamera och blixt måste med. Kommer bergis glömma.

Upplysningens tid

2010-08-20T23:53:00.001+02:00

En vecka i raketfartens tecken. Flitig som ett bi på jobbet och extrajobbet och extrakneget. Familjen lite försummad men det tror jag de överlever. Atle är återigen sin fars svans efter ca en månads mammadyrkan.

Linda varit här, Rummikub dammades av. Kul som fan.

Prova på-kurserna föll väl ut, massa folk som kom och James, Jessica, Lina och jag sålde in klubben big time. Ytterligare tiotalet anmälda till min kurs på söndagarna. Börjar bli pirrigt i magen nu. Kommer jag verkligen klara av det här? Förvisso kände jag så med gruppträningarna på gymmet för ett drygt halvår sedan och det har ju gått bra. Tror jag.

Var på KS i tisdags. Hos mammas läkare. Det var dags för resultaten av utvärderingen.

I söndags började pirret i magen på allvar och eskalerade till oresonliga former i tisdags minuterna innan besöket. Pirret var en blandning av skräck och förväntan. Långt inne i själen visste jag att det var goda nyheter men strax bakom den känslan satt katastroftankarna. Framför de två känslorna låg behovet av att vara normal, vara som vanligt. Förtränga det stökiga. Glömma och låtsas att livet är som vanligt. Vardagen fortsätter ju runt omkring ändå. Familj, jobb, vänner, hobbies.

När vi satt i väntrummet kom en rar sjuksyster ut och frågade när magnetröntgen hade utförts. I onsdags, förra veckan. Oj då, sa syrran, det blir nog inget svar på röntgen. Det har gått för kort tid.

Trodde jag skulle spy. Allt vi har gjort de senaste nio veckorna har ju lett fram till detta. En lång väntan på svar och så skulle de inte komma?? Skulle vi få våndas i dagar, veckor innan svar? Syrran gick iväg med ett löfte om att försöka få fram uppgifterna ändå.

In till läkaren, Beskow, och småsnacket började. Hur mår du, hur sover du, hur äter du? Gått ner mer i vikt? Illamående? Trött? Knack på dörren och syrran kom in med ett papper i handen och gav det till läkaren. Läkaren, som är fantastisk, tog lappen utan att titta på den, fortsatte prata om ditten och datten.

Mina tankar rusade. Ska jag slita lappjäveln ur näven på´na?! Kan jag läsa från baksidan när hon håller upp den sådär? Vad står det? Kommer livet som jag vet just nu förändras åt ett eller annat håll? Hur ska jag förbereda mig och min mamma för det ena eller det andra? Hur kan hon prata om annat när allt vi behöver veta finns på ett papper i hennes hand?! Ge oss informationen för fan! Öronbedövande brus var allt jag hörde, inget annat. Hörde inte vad läkaren sa. Vet att jag svarade på frågor, fyllde i mammas svar men kommer inte ihåg vad.

Morsan är cool, snicksnackade med läkaren. Ett under av lugn. Kanske för att hon är så trött av cellgifterna.

Tog det kanske en eller två minuter innan läkaren började titta på underlaget.

I vilket fall som helst, goda nyheter. Största tumören krympt från 5 cm till 3 cm, näst största till 1,5 cm osv. Ingenting kvar på levern. Om det nu har varit nått på den. Mycket bra resultat, sa läkaren.

Ett par sekunders eufori och sen blev jag nollställd. Tyckte det var väldigt märkligt. Ska jag inte vara lycklig nu? Det här är ju vad vi vill ha. Tack och hej, sa läkaren. Tre behandlingar till innan andra utvärderingen. Nio veckor av cellgiftsefterverkningar. Max åtta behandlingar sen orkar inte kroppen mer.

Glada samtal till moster och morbror. Körde hem trött men glad mamma. Jag orkade hålla mig uppe till dess jag kom hem, sen kraschade jag i soffan. Huvudvärk och illamående. Utmattning i kropp. Kunde inte röra mig på över en timme.

Men vad säger man- Grattis mamma? Jo, det kanske man gör. Vad skönt att det är på tillbakagång!! Att nästa sommar kanske du kan vara pigg å rask för linedance i Hågelbyparken och bus med Atle på stans museer. Mamma, du är bäst! Hang in there, we´re in this together- snart är vi framme.

Har även hunnit med att gå kurs i Skyddsombudsrätt. Vi har så mycket att göra på jobbet. Mycket snack om facken- LO, TCO, Unionen. Trygghet, trygghet, trygghet. En lektor från Örebro Universitet höll i kursen, klämmig dam som brann för sitt område- arbetsmiljörätt. Jag ville demonstrera och vråla "kollektivavtal" och "LO" när jag kom därifrån. Halleluja.
Då jag arbetar inom den privata sektorn- ITbranschen- där facket är lika med djävulen och hans polare kommer jag säkerligen utstå både schavott och gatlopp. Styrelsen kommer så längst fram med de tyngsta slagträden och de spetsigaste påkarna.
De kommer få slag när jag presenterar resultatet av torsdagens kurs- arbetsmiljörätt såsom arbetsrelaterade skador, rehab och arbetsmiljöbrott. Psykosocial arbetsmiljö. Kränkande särbehandling och våld. Allt detta skall gås igenom, finns det på arbetsplatsen? Rutiner och policys skall sättas upp.Allt skall finnas på papper. Om inte ledning/styrelse tar ett skyddsombud på allvar får arbetsgivaren böta 70 000 spänn. 35K till ombudet och 35K till facket. Undrar vilken fråga jag ska driva för att få ett garv upp i ansiktet och 35K på banken? Ingen tror jag för jag vill nog jobba kvar ett tag till.

En hel del lagtexter fick vi läsa- paragrafer och kommentarer.

Vissa saker fastnade mer. I början av 1900-talet, i Frankrike, bestämdes lagen 8x8x8 = 8 timmars arbete, 8 timmars fritid och 8 timmars vila/sömn. Detta har ju visst slagit tillbaka som en bumerang ca 100 år senare. Undrar hur många branscher som inte tillämpar denna gyllene lag? Hur många jobbar inte 10-12-14-16 timmar per dag. Tydligen är det lag på 11 timmars sammanhängande vila. Hade jag ingen aning om.

Man får jobba max 200 övertidstimmar på ett år och efter det kan man ansöka om dispans på ytterligare 150 timmar.

Det har varit dop oxå. Havanna Maria Ethel. Galna gudföräldrar och stolta föräldrar. Österhaninge Kyrka invaderades av barn och vuxna. Vi fikade i nya huset efteråt, tror det var runt 100 pers. Herregud vad Erikas familj jobbade med kaffe, kakor, bullar och tårtor. Schysst väder så filtar och mattor placerades ut runtom i fina trädgården. Havanna dyngsur av alla pussar från alla människor. Hon protesterade ganska rejält efter nån timme.
Bilder har jag, fina sådana. Ska bara ooooooorka spara över bilderna från kameran nån dag.

Lera

2010-08-10T20:15:00.003+02:00

Veckan som gått har koncentrerats på helgens begivenhet. Typ. Som en nedräkning för en av sommarens höjdpunkter. Sonisphere.

Innan festivalkalas hann jag med jobb och jobb. Lite dans. Det var roligt. Upplyftande efter vinterns och vårens svacka. Nu börjar det här instruktörsjobbet bli verkligt. På riktigt. Lite "va fan har jag gett mig in på?". Kan jag axla ansvaret inför James och hans klubb? Kommer jag kunna visa mig bland dansfolket utan att skämmas? Jaja, det märks nog så småningom. Kommer ta över en 2:a efter Peter och han delgav snällt att han fått ett inlägg på Facebook från en av hans kursare "att vi får väl se hur den här tjejen är". No pressure.

I fredags när jag och Johan var på IKEA för lite viktig inhandling av förvaring, servetter och värmeljus ringde Emma. Underbara kusin Emma.
Hon frågade vad vi hade för oss på kvällen, ville vi hänga med på Mötley Crües förfest på F12? Min första tanke var- och den är jag inte stolt över- "men jag ska ju skruva skåp ikväll." Millisekunden senare hade jag tagit mitt förnuft till fånga efter en blixtsnabb föreställning av mig hett omfamnandes Nikki Sixx. Vi kommer!

Sagt å gjort, några timmar senare var vi på väg till VIP-kön på F12 tillsammans med Emma och Magnus. Emma är den coolaste i hela världen. Hon delade med sig utav sina historier om Iron Maiden som i helgen bodde på hotellet hon arbetar på. Jag är såååå avis. Ja, jag erkänner. Blir lite kändiskåt emellanåt. Kanske inte när jag ser Carola men riktiga kändisar som tuffa hårdrockskillar (gubbar...).

Efter någon timmas snicksnack och rosédrickande fick jag syn på honom. Tommy Lee. Han satt bakom ett stort draperi som vaktades benhårt av en pytteliten vakt. Det som slog mig när jag såg karln, den väldigt bad boy-snygga mannen, var att... ja... det är nog inte så coolt att vara rockstjärna vid snart 48 års ålder. Han satt inklämd mellan Kleerup och (vad jag antog) en skivbolagskille. Tusen 16-åriga flickor med långa fölben och obefintliga celluliter dansade runt bordet. Alla ville sola sig i rockstjärneglans. Ja jag med men jag kom inte hela vägen fram.
Jag har inte långa fölben. Snarare stadiga nordsvenska med stora fötter.
Mr Lee satt och trummade för sig själv medan festen pågick för fullt runt omkring honom. De andra tre medlemmarna av bandet var kvar på hotellet. Mr Lee drog visst nitlotten och fick marknadsföra bandet med allt vad det innebär. Fick känslan av att man kan vara som mest ensam bland massa människor.
Jag suckade till Johan och Magnus- "tänk att stå så här nära en rockstjärna." Magnus replikerade- "tänk att stå så här nära någon som legat med Pamela Anderson". 1 - 0 Magnus.

Dagen efter var det då konsert. Vädret var ju förvisso inte det bästa men vad fan gjorde det?

Under Mötleys konsert. Hittade jättestor pisspöl att klafsa runt i.

Frasse och Angelica hade stått sedan eftermiddagen och de var beyond blöta. Inga regnkläder. Brr... Jag är impad att de höll ut hela vägen. Det slutade regna inför Mötleys gig och började inte igen förrän Maiden spelat klart. Det var en välsignelse för alla 47 000 tappra fans.
Jag har ju varit lite grinig på Mötley sedan de spelade i Globen sist. 2007, tror det var juni, men de är back on favvo-listan efter lördagens spelning. Startade med "Kickstart My Heart" och fittfrossan var ett faktum.

Sleazerockare är de fortfarande trots flertalet år över medelålder. Mycket motherfucker, fuck, fuck, hell, fuck, motherfucker, horny bitch und so weiter. Tommy Lee tackade publiken efter giget med "stay horny, bitches!". Maiden slutade (som alltid) med "Always look on the bright side of life".

Några är mer entusiaster än andra. Är det festival så är det.

I den fantastiska lerpölen ovan började två killar brottas. Det var nog världens bästa idé just då. En av dem gjorde mer än ett faceplant. Ett par meter bort stod en kille och kissade i pölen.

Steve Harris har precis klivit ut på scenen och frambringat ett öronbedövande vrål.

Iron Maiden levererade. Som alltid. Fantastisk konsert! Fjärde gången jag hade förmånen att få se dem live och jag blir aldrig besviken. Jag är kär i Bruce Dickinson.

Pratade om det på lunchen idag, på jobbet. Vilka kändisar man skulle kunna tänka sig att vuxenkramas med. Vissa kan få tjata, några får åkkuponger medan några få utvalda får åkband.
Jag skulle dela ut ett åkband till Bruce. Det stora åkbandet. Nikki Sixx skulle oxå få ett åkband.

Söndagen tillbringades ute på Lillsved på Värmdö. Linedance hela dagen fram till sent på kvällen. I bilen på vägen ut var det Maiden på högsta volym. Det blev lite svårt att programmera om hjärnan till populärmusik och soft country efter lördagens event. Gick länge på konsertadrenalin.

Favoritprogram på tv börjar nu- Brott tvättas bort. Underbar serie på TV4 Fakta. Crime Scene Cleaners. Bättre än Doktor G- obducent.

Stay horny, bitches!

Never wear your best pants when you fight for freedom

2010-08-02T20:58:00.005+02:00

Nu är det slut på semestern och det är en liten sorg. En vecka till hade varit perfekt. Ska dock inte klaga då jag jobbar endast till 15.00 den här veckan.

---

Sista sommarveckan gjordes ett besök till Vintervikens Trädgård med mamma, moster och Atle.
Ett himla trevligt plejs! Väldigt god och prisvärt cafékäk och bakverk lite to die for. Inte som Taxinge Slott dock.
Det som ligger lite på minussidan är personalen och... jaa... eller... hmm... så är jag en snobb.

Jag är för ekologiskt och organiskt! Blir mindre och mindre impad av E-tillsatser und so weiter.
Men nånstans så ligger fördomarna och väntar på att få komma ut. De som kör och är ekologiska helt ut- vilka örter äter de för att bli så jäääääääääävla långsamma? Och varför är de så smutsiga? Inte skitiga som i snusk utan mer jord under naglar och lera upp till armhålorna.
Är det för att ekologiskt skördas minuten innan det skall serveras till stressade "lets go lite eko och nyttiga" slarvmajor som jag? Och då kommer följdfrågan- eftersom ekomat vissnar snabbare än gen-mat- hinner de skölja grönsaker och frukt innan de serverar? Och vad använder de som gödsel...? Förvisso kompost och återvunnen mat men de är ju så naturliga att de bergis... jaa... är alldeles för naturliga. Fördomar!

Kocken i onsdags var jättesmutsig. Och visst hade han ett enormt rastafari-hår som var instoppat i en sån där korg. Långa testar stack fram och sopade rent på skärbrädan framför honom.
En kvinna stod och rensade kantreller, hon hade en skål full. Väldigt omsorgsfullt och varsamt borstade hon svamp efter svamp. Ibland sjöng hon lite för svampen, höll dem ömt och luktade på den.
Kassörskan, en söt ung tjej, suckade över kontokortsapparaten. Muttrade lite om "teknik hit, teknik dit" och tryckte på alla knappar ca 1 000 ggr vardera.

Framför mig stod tre sällskap där snitt-tiden på deras beställningar tog ca 10 min vardera i snitt. Nog för att jag hade semester men WTF?! Stadsstressaren i mig tog över och jag blev suckig och tråkig. Som om det skulle göra att det gick fortare?

Till slut kom jag fram och beställde min latte (kanske hunger och koffeinbrist som gjorde mig ful och dum?) och min favvo- grillat rågbröd med tomat/vitlök/basilika. Köpte en klubba till Atle oxå. Försökte först beställa glass men det fick jag inte. Glassen låg i frysen och var för hård. Okeej... Orkade inte ifrågasätta det uppenbara så jag tog det som fanns närmast till hands och det var en ekologisk klubba som Atle kasserade efter två smakprov.
Det tog 7 minuter att få till detta. Mmm, jag tog tid med min tuffa iPhone.
Vid det här laget hade mamma och Vivi fått sitt käk och ätit färdigt. Atle var blodsocker-tjurig och fördrev tiden med att smutsa ner mina snygga skor med grus och sand. Jag var alldeles för uppe i att vara martyrigt grinig så jag missade det.

När allt var beställt så skulle kocken bara odla och bajsa ner mina tomater, skära en limpmacka och slänga på grillen för att sen slänga upp den i luckan för avhämtning. Tidsrymd? Ytterligare 25 minuter. Kaffet var väldans gott dock.
När maten väl dyker upp kastar jag mig över den som en utsvulten hund och sätter tänderna i brie och tapenade. Fuck! Jag som anser dessa två livsmedel vara pest och kolera.
Går snällt tillbaka, var faktiskt trevlig, och säger att jag har nog fått fel mat och ber om ursäkt att jag tagit en tugga. Kassa-tjejen tittar på mig oförstående, vid det här laget tycker jag inte hon är söt längre utan ser mer ut som en dum ko, och säger "men kan du inte fortsätta äta då?" Absolut, om jag hade tyckt om detta hade jag gjort det utan problem men... näää...
"Hur vill du att jag ska göra nu då?" säger kossan. Va faan, ge ost- och olivhelvetet till bättre behövande och ge mig min jävla macka!! Tänkte det, skulle aldrig våga säga sånt högt till en annan människa.

När tallriken efter ytterligare lite väntan ställdes framför mig var maten heavenly och väldigt worth waiting for.
Trots eko och mina löjliga fördomar gillar jag Vinterviken!

http://www.vinterviken.com/

Har även fått till ett studiebesök på Taxinge Slott och dess berömda kakbuffé. Fucka mig i bajjan vilket trevligt ställe. Dit åker jag fler gånger. De hade inte bakat så mycket när vi var där då det regnade och de får inte lika mycket besök då. Buffén räckte och blev över ändå.I fredags kommer jag fan inte ihåg vad jag gjorde på dagen men kvällen avnjöts på Söder och dess härliga utbud. Middag på Nytorgets Urban Deli´s uteservering- ett ställe jag varmt rekommenderar!!

http://www.urbandeli.org/

I lördags var jag och lillkillen i Hågelbyparken. Trafikleken med elbilar och ponnyridning was da shit! Även 4H-gården inspekterades noga. Atle ville att jag skulle pussa grisarna men det ville inte jag.
Vi gjorde Grönan igår, Atle har snart en mer uppdaterad version på sin sida inom kort. Tänk att Nyckelpigan är så rolig, det hade jag helt glömt bort.

Nästa helg är det Sonispere och på söndag är det linedance hela långa dagen ute på Lillsved.
Let the game begin.

Semester

2010-07-25T20:51:00.006+02:00

Hemma igen efter fem dagars najs Gotlandsvistelse. Tack Toni för lånet av stugan!

En vecka kvar att njuta av, känner mig inte alls redo för jobb. Den här semestern har varit för kort, vill ha mer. Lyxproblem.
Veckorna, eller snarare månaden, som gått har präglats av vänner och umgänge. Fantastiskt trevligt att få underhålla och underhållas. Mat, spel, dryck, skratt. Balkongen har utnyttjats flitigt. Likaså badstränderna under dessa tropiska veckor. Eriksdal, Källtorp, Sickla, Tofta, Ljugarn, Gnisvärd.

Rosévinet har blivit min nya följeslagare

Ryggen pajjat igen dock. Det är inte ryggskott som jag trott. Jag är visst inte så bra på amatör-diagnoser... Small till igen (för tredje gången sedan september) och denna gång ordentligt. Det har ju lagt sig efter ett par dagar, börjar med en till två dagar fällkniv men sen rätar det ut sig sakta men säkert. Inte denna gång. Icke. Det var fällkniv i fem dagar. Snyggt och stilfullt.
I tisdags lyckades jag dock få tag på en kiropraktor i Visby som körde avancerad handpåläggning. Thank you sweet Lord! Han flinade när han såg mig och fnyste åt min diagnos- "Ryggskott är ont i ryggen, det här är nåt annat".
Det är några kotor i ländryggen som flyttar på sig och ryggraden blir så gott som rak istället för att vara fint s-formad. Varför, undrade jag? Tränar du, frågade han.
Jag är "förbjuden" att köra roddmaskin och rodd med skivstång. Måste kolla upp det där...

Familjen Borgefors befann sig på ön samtidigt som vi så vi hade några härliga dagar tillsammans.
Tack för sällis, alltid lika roligt!!

Mitt handikapp gjorde att jag inte kunde utnyttja Visby på samma sätt som tidigare somrar, surt. Jag ville ju glo på snorungarna på Kallis och skratta åt stekarna (bakom ryggen såklart eftersom jag är feg).

Jag är ful i håret

My boys!

Känner mig lite existensiell så här framåt midnatt. Hur blir den här hösten? Är det slut nu när semestern är slut? Vad är slut? Är det inte så att nåt börjar? Vad börjar? Och när börjar det? Väntar jag på nåt? Ett mirakelpiller som gör att jag förlorar 10 fluffiga kilon? Det vore nåt iofs.
Eller ett annat piller som gör brösten fastare? Rumpan tajtare? Det är faaan va den är... mjuk.

Det som börjar är mitt nya jobb. Mitt tredje. Linedance-instruktör. Mycket spännande. Som vanligt har jag gett mig in i något utan att riktigt greppa ansvaret i det hela. Men, det löser sig som en vis man i min närhet brukar säga. Eller "jag är vid Globen".

Är det inte dags för kräftskiva snart? Äta 3 kräftor och 27 brödbitar, dricka 98 nubbar. Bli fjortis-full och dansa på borden. Tycka "Sommartider" är världens bästa låt och gråta tillsammans med tjejkompisar för ingen anledning alls. Kanske rentav spy i en buske framåt gryningen. Jo, det gör vi!

Min fina mamma!

Midsommar och nya barn

2010-06-26T21:29:00.006+02:00

Linda fick bäbis i onsdags. Oliver Fredrik Malveus gjorde storstilad entre. Linda kämpade och kämpar fortfarande starkt och tappert trots komplikationer. Jag är mycket imponerad av hennes styrka och mod! Efter lång förlossning och knepiga komplikationer ringde Linda och frågade om jag ville komma till BB och sova för lite hjälp och avlastning. Självklart! Necessären packades och rumpan sattes på t-banan till Danderyds Sjukhus.Det är inte så många gånger jag varit på en förlossningsavdelning eller BB och miljön är ju lite speciell. Mjuk, tyst och hänsynsfull. En nästan meditativ stämning. Mjuka sjuksystrar och förstående barnmorskor. Pappor i mjukbrallor och foppa-tofflor. Mammor i sjukhusrockar eller Dolce Gabbana-mjukis. Små, små barn i rullande plastbackar, pyntade med allra mjukaste filten och finaste nallen.
Eftersom jag tog på mig papparollen fick jag uppleva denna avdelning och stämning up close and personal och det blev fantastiska och tuffa tolv timmar.
Linda led av värk, var inte direkt mobil så jag tog mig an lillskiten och vi bondade ordentligt. Fikade i dagrummet, tittade på fotbolls-VM, snackade med sköterskor. Vandrade i korridoren så mamma kunde få vila i lugn och ro. Tittade på soluppgången. Det är egentligen bara närmast anhöriga som får stanna kvar på avdelningen över natten så jag var Lindas syster. En gång kom en sjuksyrra in i dagrummet där jag stod och bredde macka till Linda:
"Det är du som är med Linda" sa syrran. "Ja, vi är tillsammans", sa jag.
Ett par mammor och pappor tittade på mig. Inte konstigt men mer... jaha, det är så här en flat-pappa ser ur.
När lillkillen och jag kollade in fotbollen kom en annan syrra in och ställde sig framför oss. Hon sa inget utan tittade bara. Jag tänkte att nu åker jag ut, de har kommit på oss- att vi inte är syskon. "Ehhh... jag är Lindas syster. Ehh... styvsyster... Jag har löst av hennes andra syster..." (Lindas riktiga syster Lotta var där dagarna innan).

Tänk att det är så roligt att titta på människor och i dagrummet händer allt.
En pappa var totalt uppslukad av fotbollen. Han varken såg eller hörde sin nyfödda som mamman kämpade med. När matchen var över tittade han på henna och sa:
"Nä, nu går jag och knyter mig." Säkert deras fjärde eller femte barn.
Annan pappa och mamma pysslade med kvällsfikat, pappan höll i bäbisen. Han fick lite svårt att jonglera kaffe, macka och barn så han lade ner bäbisen i plastbacken och mamman skriker "LÄGG INTE NER HONOM! DU MÅSTE HÅLLA I HONOM!!"
Jag förutsatte att detta var deras förstfödda.
Ett huligan-par med tatueringar upp till öronen och piercingar ner till fotknölarna var där. Han luktade bira kl 07.30 på morgonen.
Någon gång under tidig morgontimme när jag och Oliver vandrade i korridoren mötte vi en man i morgonrock. Den var inte knäppt och han var naken under. Det blev för intimt för mig och jag sprang till Lindas rum. Han hade foppa-tofflor på sig. De var gula. Jag var tvungen att koncentrera mig på dessa den tiden det tog att passera honom.
En tjej som fött ca 4 timmar tidigare (tjuvlyssnade när hon pratade i mobilen) hade sminkat sig till fest, allt bling hon hittat hemma i byrålådan hängde runt handleder, hals och i örsnibbarna. Pyjamas och klackskor.
Hennes raka motsats hade landstingets nattlinne och morgonrock. När det var dags att amma tog hon lugnt och stilla av sig rocken, nattlinnet krängde hon ner över axlarna till midjan och visade upp sina stora blåa bröst. Återigen blev det för naturligt för mig och flykten togs till friden i Lindas rum.

Oliver var en prins hela natten, sov och plirade. Vi hade det väldigt soft han och jag. Världens snällaste lilla bäbis, kanske inte mot sin mamma den natten dock. Ville äta, äta, äta, äta. Skrek i högan sky när han låg hos henne. Han var inte intresserad av nåt annat än just käk. Eftersom jag inte luktade mamma och mat bidde han tyst när jag tog honom. Som att han gillade läget liksom.
Det blev inte mycket sova för mig, kanske nån timme. Efter mötet med nakne mannen i korridoren ville jag inte ge mig ut igen så vi lade oss i sängen bredvid Linda. Lillkillen på bröstet och jag uppbullad med täcken och kuddar- allt för att han skulle vara tyst och sova. Och som han sov. Som en stock i tre timmar.
Jag är fortfarande ledbruten efter timmar på rygg med fjäderspända kroppsdelar. Man e ju inte 20 längre. Inte ens 30.

Linda- du är för mig den bästa som finns och du blir den bästa mamman i hela världen. Aldrig varit med om maken till mod och styrka. Humor och glädje mitt i tröttheten och smärtan.
Du har tyvärr råkat ut för en förlossningsavdelning med sommar- och midsommarledig personal. Ingen har riktigt lyssnat på dig eller tagit din smärta på allvar. En syrra lovade att komma med spruta på morgonen, när jag kom på kvällen hade fortfarande ingen varit där. Oliver ville inte äta ordentligt så han fick lite ersättning av snäll sköterska. Ingen hade visat dig ordentligt hur man ammar. Du har haft rejäl otur men tar det så starkt och utan att klaga. Under min natt fick du tre omgångar antibiotika i dropp och idag har du fått en handfull till.
Vad jag kan tyda på SMS och pratstunder börjar det ordna upp sig och du är på bättringsvägen, sakta sakta men säkert.
Vad du har gett mig är en tro att jag kan försätta berg och ta ner månen. Under småtimmarna försökte du ge lillkillen mat men han ville inte riktigt, fick inte snurr på det hela. Frågade om jag fick testa på er och du sa shoot. Ett handgrepp, en tumme på liten haka och ny riktning- det funkade! Jag, Mirja, fixade till amningen. Det är så stort! Tack för ditt förtroende! Inte bara med dina tuttar men även med din son.

---

Midsommarafton kom och gick, firades i nytt hus på Gudö. Rickard och Erikas nya.
Först frukost på Fine Food efter att mina grabbar hämtat upp mig på sjukhuset och Atle fått klappa bäbis.

Sill-lunch hos svärfar där jag somnade en stund i solstolen.
Väl ute på Gudö väntade midsommarstång och tipsrunda. Barn som lekte på gräsmattan och där två av dem- Atle och Theodor- trillade i dammen. Ödlan som bodde där är nog död nu. Om inte krossad så i massiv hjärtattack.

Engla har klivit runt som en fyrfoting

Definitionen av svensk midsommar?Utomhus-tv för fotbolls-VM

Havanna har myst hos alla sina familjemedlemmar, hängt som en påse på bröst efter bröst.

Småkillar innan dopp i damm

---

Midsommardagen startade med sovmorgon. Innan grillningen på midsommaraftonen lämnades Atle till mormor för mys och sova skavfötters.

Frukost på Fine Food återigen

Hämtning av barnet, bio med barnet, middag på O´Learys.

---

Mamma har påbörjat sin behandling, nr 1 för ca 10 dagar sedan. Hon känner sig lite piggare. Nästa omgång är i början av juli. Hoppas styrkan håller i sig, att illamåendet håller sig borta.
Lilla mamma, du kämpar på bra du med. Stark och munter. Jag är så glad att just du är min mamma och Atles mormor.
Mamma, du ska inte oroa dig för mig. Jag klarar mig alltid, det vet du. Det är ju du som har uppfostrat mig.

---

Två veckors semester-nedräkning. Börjar gå ner i semester-mode... Kunder och leverantörer likaså. Trycket är inte lika hårt som vanligt. Gott och ont.
Vi hade midsommarlunch i torsdags- jag, Andreas, Zebbe, Erik och Klas. Vilka galningar. Kände mig smutsig efteråt men det var länge sen jag skrattade så gott och så mycket.

Vinnare eller förlorare?

2010-06-23T15:17:00.001+02:00

Jag tog hem potten i företagets vinlotteri

Midsommar-godis?

2010-06-22T14:47:00.002+02:00

Kommer jag kunna fylla förrådet med nya stämplar.... Pretty please...

http://scraplagret.blogspot.com/2010/06/blog-candy-midsommar.html

Prinsessor och nubb

2010-06-14T21:03:00.002+02:00

Det har varit mycket och lite. Berg och dal.
Mamma börjar behandlingen på torsdag. Det är berg och dal. Tuff och rädd. Glad och svag. Ego, ego, egokänslor.
Nog om det.

En kronprinsessa ska gifta sig och jag hårdknarkar i teveprogram och paneldebatter- rojalist som jag är. Men någonstans börjar detta kännas.... kapitalistiskt? Förlegat? Löjligt? NEJ! Jag vill inte.
Jag vill behålla min romantiska kungatro.
Under dessa veckor och vecka som kommer har jag frossat i detta. Kläder, smycken, snygga triceps och klyftor. Det är som en godisaffär där jag får vara med och känna och klämma. Allt jag sett och läst leder fram till lördagen den 19:e juni. DEN STORA BRÖLLOPSDAGEN.
I år har jag längtat efter ett direktsänt kungabröllop. Det festligaste tv kan sända näst efter Bingolotto och Melodifestivalen. I år har jag väntat, jag överdriver inte. Och vad fan gör jag då?
Jo, jag bokar in mig för linedance-utlärning för två möhippor under själva vigselakten. Sen bokar jag in morsans 60-årskalas på eftermiddagen när middagen skall sändas. Hur tänkte jag då?? Jag har väntat efter ögonblicket då bruden kliver ur... bilen? Hästdragna vagnen? Se henne i klänning och tiara.
Min mamma är viktigare än kronprinsessan och Hans Kungliga Höghet Prins Daniel (namnet Daniel tar bort lite av det högtidliga. Om han hetat Ragge, hade det funkat? Eller Dogge?) men ändå.... Jag ska tycka lite synd om mig själv en stund. Ego, ego, ego.

I lördags var det dags för del två i tjejklassikern. Tjejvättern. Klockan sattes på 04.45. Tre tjejer, en man och ett barn for iväg till Motala. 39 kisspauser senare var vi framme lite lagom för sent.
Känslan inför loppet var väldigt komplex eller kanske väldigt enkel. Tror jag cyklat sammanlagt 4 mil sedan förra sommaren. Om det är en underdrift så är den väldigt on spot. Tio mil som måste avklaras på max 5 timmar då KISS lirade på Stadion senare på kvällen. Det var inte ett alternativ att inte hinna.
På vägen inser vi att det stormar. Ordentligt. Ganska tuffa kast med bilen och träd som låg horisontellt utmed vägen.
Första milen gick bra, utmed hus och träd, märkte inte av blåsten så mycket. Skön feeling, det här går bra. 27 minuter tog det. Andra milen, utmed öppna fält- 32 minuter. Okej, får inte tappa mer än en minut under tredje.
Tredje milen- utmed om möjligt ännu mer öppnare fält- ca 50 minuter. Och trött. I benen. Ca 10 km/h i motvind i nedförsbackar. Bara att trampa. Trampa, trampa, trampa. Angelica aka Loket drog i vanlig ordning, pannben tjockt som en neandertalare. Sista halvmilen innan första depån kom vi in i skogen, tack gode gud för det. Blåbärssoppa, vetebullar och banan- check. Tar cykeln och höjer blicken. Jävla backe. Lång jävla backe. Pissed beyond reason biter jag ihop och tar backjäveln. Lite stolt när jag väl kom upp, vårens spinning/styrka/boxning har gett resultat.
Efter uppför blev det nedför. Mellan träd. Susade ner fort som fan och vid nästa depå efter 55 km- Ödeshög- hade jag cyklat in 25 minuter. Blåbärsoppa, vetebullar och banan- check. Medvind på väg mot Skänninge. Stark i kropp och sinne. Kanske lite trött i benen men inte katastrof. Konditionen satt där den skulle och gjorde mig inte besviken. Trampa, trampa, trampa. Snitt 27 km/h på raksträcka. Det skulle nog gå vägen, KISS-konserten utom fara.
Passerar en hel del tjejer som går med cykeln, alla med punkor. Sen var det dags för mig att få punka. Jag hade turen att ta del av nubben som nån bitter jävel skickat ut på vägen. Tack för den. Börjar vandra, Tessan kör ifatt mig och langar över pumpen. Lagningskitet låg i fickan så jag kände mig inte särskilt orolig. Kommer till en bra plätt för slanglagning men inser att this is over my head. Ringer Johan, han får komma och hjälpa. Väntar på följebil i väntan på Johan. Ingen kommer på närmare en halvtimme. Under tiden har två tjejer parkerat sina punkterade cyklar invid min. Nubb där med. Se där, följebil kommer- rycker på axlarna och kör förbi. En av tjejerna pekade finger.
Johan kommer, cykeln på taket för nu har KISS-tiden gått ut. Inte en sportmössa att jag hunnit 2,3 mil på den lilla tid som fanns kvar.
På´t igen nästa år! Nu vet jag att jag hade grejat det även med för få mil i benen inför loppet.
Nu ska jag bara vänta på att få tillbaka känseln i häcken och läka de grapefrukts-stora sittknölarna.
Instruerade spinningpass på lunchen. Kroppen hade gillat lite vila. Iallafall rumpan...

Nu ska det börjas träna för Vansbro-simning den 10 juli. Och eftersom jag känner mig själv inser jag att vattentimmar kommer bli lika med noll innan själva tävlingen.

KISS? Alltid lika pålitliga och underbara. Svd hade fantastisk recension, den prickade allt rätt.
Nu är det nedräkning till Sonisphere. Maiden och Mötley.

Igår var det soft, körde hem mamsen efter barnvaktandet, fikade med Atle i Sickla, grilla på gården med Johans cykelkompisar, soft i soffan och sen gonatt.

Nu ere gonatt. Gonatt.

Nu då?

2010-05-17T14:27:00.002+02:00

Jag är bara girig och vill ha vill ha vill ha VILL HA!

Gemiggemiggemiggemig

http://annicah.wordpress.com/2010/05/16/vinnare-av-blommor-i-blatt-och-dax-for-rosa/

Jaha, ytterligare en vinst att vinna!

2010-05-05T13:49:00.003+02:00

http://lenascrappar.blogspot.com/2010/04/bloggcandy_30.html

Visst faan vill jag vinna!

2010-05-03T11:11:00.003+02:00

Blogcandy från http://www.scrapplagret.se/...

Vill leka med de här små kompisarna:

http://scraplagret.blogspot.com/2010/05/scraplagrets-nsd-blog-candy.html

Lappkast och bergochdalbana. Kallas även livet.

2010-04-29T20:34:00.003+02:00

Körde mamma till SÖS igår, för höga kalium- och kreatininvärden. Hon har varit sjuk ett par veckor, är uttorkad. Farbror doktorn ville att hon skulle åka in för att kolla.

Jag har återigen fått förnyad respekt för husläkarna och vårdcentraler. Morsan var på Fruängens vårdcentral kl 11.15 igår och tog blodprover. Farbror doktorn sa att de skulle kontakta henne under måndagen nästa vecka. Igår kväll, runt 18.30, ringer det på morsans dörr och där står doktor Dey. Han hade fått svaret på proverna men inte lyckats få tag på morsan via telefon så han tog bilen och åkte hem till henne. Han tyckte att ett besök till sjukhuset var på plats. Vad säger man? Tack? Kan man kalla det service? Eller medmänsklighet? Godhet? Läkar-ed?

Väl inskriven och inlagd på medicin-akuten tog jag mig en liten prommis till Pressbyrån för inköp av diverse lektyr. På vägen från akuten till huvudentren går man förbi fönster som ligger i marknivå. I några utav fönstren lyste det och fem-sex syrror/läkare/biträden satt i ett par soffor. Det såg ganska soft ut. Några fipplade med mobiltelefoner, nån åt en medhavd matlåda.

När jag gick tillbaka tittade jag in igen och då var det betydligt fler därinne. Kanske 15 stycken. Varför är det så provocerande med läkare som tar rast, som har fritid? På en akutmottagning. För en millisekund blev jag arg. Ska ni sitta därinne och skratta, äta, ha fritid medan det ligger massa sjuka människor därute?? Min mamma?!

Jag besinnade mig dock men jag "kan förstå" de som går i taket, blir arga. Nu är inte min mamma så sjuk men tänk de som har barn som är väldigt sjuka, eller förälder/syskon/maka/make och väntar på vård och diagnos. För vissa är väntan innan svar olidlig. Att hantera oro och ångest. Jag tycker inte heller att det är särskilt skoj att vänta på diagnos men morsan är ju inte dödssjuk.

Jag tycker om att titta på (iaktta...) människor. I väntrummet satt en kvinna med full löparmundering. Armen i högläge. Hon hade nog inte väntat sig att trilla och bryta handleden när hon gav sig ut på sin vanliga löprunda före/efter middagen.

En mamma kom in med sin drygt 11-12-årige son. Hon hade varit med honom på Fryshuset och åkt skateboard. Hon hade stått vid sidan om rampen när sonen höll på att ramla och tog tag i hennes tröja. Hon ramlade och bröt handleden. Sonen var orolig för att mamman var arg över att han drog i tröjan. Det var hon inte. Hon var glad och kvittrade som en lärka.

Ett par med en liten son, kanske 3-4 år, var inne för någon krämpa hos mamman. Hon hade ont och svårt att gå. Pappan var grinig. Lillkillen tyckte inte det var särskilt kul att hänga på akuten och hade massa spring i benen, ville titta och utforska. Den sjuka mamman fick gå runt med honom medan pappan satt och var sur. Skilj dig, kvinna! Du kan få nåt bättre.

---

Läste i Aftonbladet om tränaren som blev dödad av "sin" späckhuggare. Hon hade fastnat med håret i hans tänder och drunknade. Hon kom visst upp till ytan en gång men då bet han tag igen och drog ner henne.

Späckhuggaren har dödat en tränare tidigare, 1991.

I artikeln kallar de späckhuggaren för envis, att han gärna inte släpper taget.

Det som slog mig i artikeln är- jaha, och? Skyll dig själv. Vad ska ni göra? Åtala djuret? Avliva?

Är inte späckhuggaren ett rovdjur som med fördel ska befinna sig i havet, inte i en trång jävla balja på nåt jävla Sea World? När när när ska människan förstå djurplågeriet i det hela?! Sedan när blev det naturligt för välmående och självupptagna människor att titta på, hurra och klappa händer åt ett vilt djur i fångenskap när han/hon puttar bollar med nosen och hoppar genom ringar? "De tycker att det är roligt". Yeah right, fucka mig i bajjan vad roligt det måste vara.

Likaså blir det stora rubriker när elefanter löper amok i cirkus-tält. "Mitt barn höll på att bli nertrampat!". "Katastrof, de ska ha bättre koll på djuren!".

Skyll er själva när ni är så förbannat dumma att ni går in i ett tält fullt av vilda djur som lever under hemska förhållanden. Vad förväntar ni er? Oavsett hur snälla tränare och god mat dessa djur får är det hemskt att de hålls i fångenskap när de ska leva ute i naturen.

Min son kommer aldrig att få gå på delfinariet eller på cirkus.

Men, nu ska jag medge att jag är en hycklare. Jag älskar Skansen. Lööööve it. Inte för djuren men för friluftsmuseet. Gör lite ont att se björnarna vagga runt i stenröset. Vi tittar, pekar och skrattar. Älgarna som älskar skogen. Att vara ensamma. Äta blåbärsris. Good luck med det i fångenskap.

Hycklare är vi allihopa.

Helg snart, ettårskalas och titt på nyföding. God mat. Kakor. Bullar. Men först ett styrkepass.

Rock on!

Jag citerar gärna mig själv, det ger märg åt min konversation

2010-04-26T13:55:00.009+02:00

Ibland går det väldigt lång tid mellan inläggen.

Det var kryssning förförra helgen, tallyho hela vägen till Riga.

Kan väl säga så här att Tallink-båten till Lettland inte är den fräschaste, modernaste och roligaste. Och det bästa av allt är att jag blev sjuk. Ja visst, förstår ni. Och hur roligt var det att ligga i en fönsterlös hytt i 24 timmar med några få korta avbrott för promenad utanför klaustrofobisk hytt. Glada letter med medhavd sprit och vitlökssalami bodde runt omkring.

En lett got lucky, han hade hytten brevid Tessan och Eija. Ett par öronproppar hade visst varit lägligt då.
När det var tajm att gå iland i Frihamnen på måndag-morgonen längtade jag efter att andas luft som ingen annan andats.

På onsdag är det dags för hälsokontroll, uppföljning. Hmm... känns lite som att gå till tandläkaren.

Passen går som tåget framåt. Spinning måndagar och torsdagar, styrka på fredagar.

Har fått väldigt mycket bra och positiv feedback och det gör mig väldans lycklig.

Längtar efter att få träffa Havanna, eller Ethel som jag kallar henne, hon växer å växer och det känns som jag missar allt!! Fredag hoppas jag. Håller tummar å tår for a non-running nose. Jag har klippt å klistrat:

"THE BRIDE"

"TRE AMIGOS"

"TOASTMASTER"

"SYSKON"

"SOMMAR"

"PARAPLY"

"HER HEAD IN THE CLOUDS"

"HAPPY DAYS"

"BUS"

"BRÖLLOP"

"BAGISBRUDAR"

En ärta är född...

2010-04-19T20:16:00.002+02:00

... och hon ska heta Havanna Maria Ethel Kenttä.

Vår mormor hette Ethel och jag blev så lycklig när jag hörde detta att jag grät en liten skvätt.
Vår mormor var fantastisk och älskad av allt och alla. Hon är mig oerhört saknad, tänker på henne varje dag- ibland skrattar jag, ibland gråter jag.

Nu hänger hon med ännu längre i ny liten parvel och strålar i sin himmel över nytt barnbarnsbarn med vackra namn.

Jävlar vad det har pysslats...

2010-03-29T20:40:00.017+02:00

... och här kommer skiten. Nä, vissa är jag faktiskt väldigt nöjd med. Har hittat nåt nytt att leka med inom detta gebit. Distresser. De är roliga. Och dyra. Man vill ju gärna ha en i varje färg men jag köpte bara sex stycken i helgen. Måste nog ebay:a lite... Nytt alfabet är införskaffat, oxå ebay-fynd, "Haunted".

Det är inte bara roligt i Mirja-land, det finns gifter oxå men det tänker jag mindre på nu. Det får stanna kvar där det hör hemma, inte här och inte i mitt hem.
Förändringens vind har blåst, dock inte färdigt, men ny roll på arbetet gör (arbets)livet roligare att leva. Ny tjänst, nytt rum, nya möjligheter. Och utmaningar.

Våren har kommit! Krokusar och småbjörnar på Skansen har vaknat. Påsken annalkas och idag var jag på ICA och inhandlade 100 st påskägg med tillhörande X kilo smågodis. Dessa 100 ägg är inte till för familjen Andersson utan för kollegor och vippade kunder.

Jag väntar på nya kitet! Faan, va lång tid det tar för paket att åka från USA till Svedala.

Har jag förresten sagt att vi åker "All Inclusive Resort Gone Crazy Big Time Mini-Sverige" till Kreta i september? You betcha! Vi ska åka en vecka och få leva svenskt i Grekland.

Från maran i helgen:

"STAR"

"THESE BOOTS WERE MADE FOR WALKING"
Med nya alfabetet...

"SPRINGTIME"

"NO NAME"
Vann tävling i helgen med denna :o) Stämplar från Magnolia var priset
men jag gav bort dem till två trevliga bruttor som satt brevid.
"SKIBUMS"
Här har jag gone crazy med distresserna. Lånade av bordsgrannarna
och efter det bidde jag fattigare. Totalt såld!"OOPS..?""REMEMBER"
Inga distresser men jag har fallen in love med blommor igen.

"MY BOY""ATLE"
Återigen distresser...
"MOVING UP"
"JOHAN"
Här distressade jag bokstäverna som var turkosa innan.
"FÖRORTSÄVENTYR"
Distresser, distresser...

"ATLE THEODOR"
Och så fann jag UTEE. Kostade lite pengar det med...
Swirlarna är gjorda med detta.
Å så nåra andra, inte från maran
"OBSERVATION"

"MOVIESTAR""KALKON""DRÄGGELUNGE"
"BUSFRÖN"

Nytt kit.... ny leverantör

2010-03-19T15:48:00.003+01:00

http://badgirlskit.com

Förändringens vindar blåser...

2010-03-03T19:57:00.003+01:00

... och jag hänger faktiskt med.

Vissa saker i livet är skit, det är bara att gilla läget.
De flesta saker i livet är fantastiskt, det är bara att gilla läget.
Det är dags för förändring och det är bra förändringar! Jag har bra folk i ryggen som hejar på mig. På mig. Det är en skön känsla. Att jag till slut har fått bekräftelse på att saker inte är bra.
Allt för länge har jag kommit hem om kvällarna med svart obehaglig gegga i kroppen och sinnet. Ju närmare förändringen desto tyngre har det blivit. Men nu, nu är det nära.

Saker jag känt och trott har visat sig fel.
Tyvärr är det så att schyssta och rättvisa människor (vars kategori jag verkligen hoppas jag platsar i, tillsammans med 95% av de jag har i min närhet) får stå tillbaka i vissa lägen inför obehagliga och orättvisa människor. Människor jag trodde var helt ok. Det är svårt att fajtas för sin sak och rätt när det begås skit bakom ryggen.
Du lär så länge du lever.
Ja e inte bitter.
Men jag är ödmjuk :o)

Tänk ändå att saker som egentligen inte borde vara stora blir enorma. Gigantiska.
Jag är oerhört tacksam för de som ställt upp för mig de senaste veckorna! Jag har så fina vänner, världens bästa mamma och världens bästa man.
Min son är ganska ok han också men han fattar inte så mycket.
Återigen blir jag ödmjuk i deras sällskap.

Återkoppling till förra inlägget?
Nä, det bidde inge TjejVasan för mig... Jag fick stå brevid och gråta när Madde, Tessan och Angelica skidade iväg i Oxberg. Jag fick stå brevid och gråta när Madde, Tessan och Angelica skidade in i Mora, "I fädrens spår för framtids segrar".
Det var väldigt mysigt på vår lilla roadtrip. Choklad för 250 spänn införskaffades innan bilturen tog sin början. Måste kolhydratsladda. Även materialförvaltaren och chauffören. Man får väldigt mycket choklad för 250 kronor.
Vi bodde hos Madde och Andreas, gästfrihetens moder och fader. Vi annekterade deras lilla stuga i Rättvik. Tre brudar å en lycklig Johan tillsammans på få kvadrat.

Jag är GRYMT IMPONERAD OCH STOLT över mina tjejer!!! De var så duktiga och starka i spåret. För att inte tala om snygga.
Nästa år, då är vi på´t igen!

Tessan anmäler ligan till TjejVättern på måndag. Träningsprogram framtaget och PT bokad.
Nya utmaningar, nya utgifter. Det har fan inte varit billigt med den första etappen. Men cyklar har jag i alla fall, det tackar jag Johan för.

Ryggskottet är så gott som borta, pyttepyttelite värk kvar så det har bara blivit spinning mån - tis - ons.
Ehh... bara..? Men jag har inte ont, det är det viktigaste.

Jag lyssnar på min son och min man... Sonen har attityds-problem. Big time.

Klippåklistrat då... det har inte varit så himla mycket action där faktiskt. Några doningar har jag som ska fotas, fixas, läggas ut. En annan dag. Dock är en mara inbokad den 27 - 28 mars. Den här gången får jag dock klara mig utan Jerka :o(
Ärtan kommer bergis göra intåg i världen lagom till den helgen. Men å andra sidan tar jag hellre en Ärta än en mara.

Jag är lycklig!

Akut lumbago

2010-02-24T16:34:00.002+01:00

Vad är oddsen för skit?! Tydligen enorma.

Ryggskott i fredags... IGEN! WHAT THE FUCK?!
E ja 37 eller 97 år gammal? Kom igen!

Jag har oroat mig för att bli förkyld inför tjejvasan men det här hade jag inte räknat med.
Min klassiker skiter sig innan den ens har börjat för i helvete!

Piss, skit, helvete, jävlar va grinig jag är.

Enligt naprapat igår har mina ryggmuskler krampat så pass att vänster höftböjarmuskeln hängt med uppåt så jag är runt decimetern kortare mellan revben och höft på den sidan just nu.
Skönt? FUCK NO!
Kalla mig Quasimodo.

Men, om jag inte har ont i morgon (TROLIGT!!) åker jag på lördag.
Om jag har ont i morgon (TROLIGT) åker jag inte. Hänger med som materialförvaltare istället.

Jävlar.

"Jag vet inte vad jag vill. Vill du?"

2010-02-08T20:15:00.006+01:00

My partner in crimeDet var fest i helgen och jag är fortfarande bakis.

Tessan och jag började med sminkparty på Make Up Store i Sickla. Smink-bruttan fick fria händer under direktiven "Heavy Metal" och "Madonna/Cindy Lauper". Snygga som fan blev vi.

Förfest med med Hot Shots, Marinella och Turkisk PepparMarinella smakar fortfarande inte bra.

Det gör däremot Hot Shots, det är som en liten efterrätt.

Fick nog i mig fyra efterrätter innan jag och Tessan satte oss i taxin på väg till festplejset.

It´s all about the details!

Hur fortlöpte kvällen? Fest, dans, fylla, några svartsjukedramer och avslutningskebab.

Vackra och glada människor kom på VÅR FEST. Jag är ödmjuk inför dessa människor.

Erik "Goose" Johnsson"I love it loud"

TACK FÖR ATT NI KOM OCH GJORDE KVÄLLEN TILL VAD DEN BLEV!!

När jag klev in i hissen strax före halv fem i söndags morse slog verkligheten till som en rejäl käftsmäll. Obarmhärtigt lysrörsljus och en spegel. Jag såg ut som en häxa. På riktigt.

Vilken tur att jag åkte hem med en man som känner mig sedan 12 år tillbaka. Hade det varit ett ragg från festen hade han dragit som en avlöning från den smaklösa verkligheten.

Jag hade en jättebra idé som jag verkställde under festen. Jag tog toalettbilder för att dokumentera the road to hell. Jag publicerar härmed bild 1 + 5. Förfallet är totalt.

Dagen efter satt det fint med denna vackra present från Bjarne och Kerstin. Även chokladen som vi fick av Erik och Karin slank ner njutningsfullt. Tack snälla för väl genomtänkta presenter :o)

Skönsång och skidåkning

2010-02-01T20:09:00.003+01:00

Det var AWB i fredags. Big time.
Först kontoret och sedan K Karaoke på Odengatan. http://www.kkaraoke.se/index.html
Jag är ju inte så värst förtjust i att sjunga inför andra. Inte inför mig själv heller.
Men i fredags, satan i gatan, vad ton det togs. Hämningar och fobier släppte totalt.

16 kreatur stängdes in i ett rum, typ fem kvadrat litet. Soffor, ett par bord, en stor skärm, två mikrofoner, en fjärrkontroll och obegränsat med karaoke-val

Tusen och åter tusen låtar väntades på att sjungas till.

Vi började lite städat med Singstar på kontoret och det var ju tur att vi sjöng upp där... För det lät ju så mycket bättre när vi väl landade på stället.
Några drinkar och öl beställdes till en början blygsamt in för att urarta i pitchers och tequila-brickor.
Till slut kunde sällskapet varken prata eller sjunga. Det skreks.
Vid ett tillfälle när jag varit och pudrat näsan tittade jag in genom fönstret till vårt rum och det var inte människor därinne. Det var apor.
Det bådar gott inför lördag............. Som jag längtar.

Lördagen innebar bla brunch med Tessan och Helena.
Bio med skitungen.
Soffläge med maken.
Groteska mängder godis.

Söndagen kickstartade med lång skidtur. 1,6 mil blev det.
Det blev dock inget glid för den vallan strejkade igår. Eller så är jag helt värdelös.
Satan vad jag fick jobba. I nedförsbackarna. Tror att mina höftböjarmuskler har dragit ihop sig nån decimeter.
Men men... på´t igen imorrn.

Apropå lördag. 133 personer har tackat ja. Låtlistan är uppdaterad och mailad till DJ.
Peruken hämtas på onsdag. Sminket bokat.

Smärta är vekhet som lämnar kroppen

2010-01-24T21:10:00.004+01:00

Jag har påbörjat mitt nya "arbete". Förra veckan.
Måndagen sket sig då jag var sjuk så det blev inget spinning-pass men däremot blev det styrka på fredagen. Pirr i magen, fyra män och en vacker kvinna gjorde att jag tog ut mig fullkomligt. Fullkomligt. Så pass att jag vaknade på natten av att jag hade ONT. Jag hade aj-ont. Främst i benen och höfterna (?!?!) Kanske lite skidåkning som spökade?
Efter ca 20 minuters vrida och vänd för att hitta någon sovställning som inte smärtade in i märgen rullade jag ur sängen och haltade mot trappan, gråten i halsen.
Kändes som det tog en timme att komma ner. Under den långa resan funderade jag allvarligt på om jag skulle ringa en ambulans, "Hej ambulansen, kan ni ge mig morfin. Jag har träningsvärk."
Väl nere fick jag i mig en Ipren och en Alvedon, tramsade mig uppför igen och somnade som en stock när jag väl kom i sängen igen. Lade mig på mage med två kuddar under bäckenet och en under skenbenen. Stilfullt.
Men jävlar vad roligt det är att ha egna pass! Det är väl exhibitionisten i mig som jublar.
Sist var det åtta personer på passet, hoppas statistiken håller i sig. Fyra av de fem som var med första gången kom i alla fall tillbaka.

Johan drog till Barcelona i lördags. Atle spenderade hela helgen hos morsan. UUUUUUUUUUUUUNDERBART!
Fredagskvällen tillbringades hemma hos Magnus, det bjöds på tacos, Gino och smågodis. Min lördag kom tidigt den här helgen. Åt så jag skämdes.

Lördagen började hyfsat tidigt med skidåkning i Hellas tillsammans med Tessan. Nästan en mil på lite mer än en timme, vi tar oss. Det går fortare och fortare. Dock inte snyggare, bara fult och hårt.
Det blev många vurpor för oss båda. Isigt i spåren. Brett och uppkört som en glädjeflickas... jaa...
Tur att man inte behöver visa upp benen under den här årstiden, det är en schysst färgskala som satt sig på underbenen. Höften fick sig en kyss igår, den är nu blå/röd. Slog i skallen oxå. Nacken är ganska stel idag. Lite svårt att tilta huvudet åt vänster. Det är tufft att åka längdskidor.
Jag hade gjort upp en del planer inför min solo-weekend men... det var så skönt att lägga sig på soffan efter skidtur, bad och sen långfrukost. Så skönt att jag inte ens orkade åka in till stan för att bränna pengar. Hur galet är inte det? Soffan var min snuttefilt resten av dagen. Tyvärr blev jag tvungen att resa mig upp och gå ut när godis-suget blev för hårt. Det var tungt. Tyckte synd om mig själv. Sen fick jag dåligt samvete för att jag gnällde när jag skulle ut och konsumera, tänkte på alla stackars små barn på Haiti. De som inte har någon längre. De som förlorat alla sina nära. Vem ska ta hand om dem nu? Vem ska älska dem?
Började stress-sms:a till olika hjälporganisationer. Tog ut en hundring ur bankomaten och lade den i Röda Korset-burken på Konsum. Tänk så lite man gör ändå när man kan göra så mycket mer. Varför tog jag inte ut en tusenlapp? Är jag snål?
Gick hem, åt godis och tittade på PS I love you. Den är gråtvänlig. Sen tyckte ännu mer synd om alla barn i världen (jordbävningsoffren på Haiti, gatubarnen i Brasilien, limsniffarna i Rumänien, sexutnyttjade i Thailand, barnsoldater i Sudan) och grät ögonen ur mig.
Det tog nån timma innan jag lugnat ner mig, tur att jag hade köpt lite Ben & Jerry att trösta mig med. Sen blev jag glad igen.

Idag har jag sovit jättelänge. Tog en prommis in till Söder för att hämta upp skitungen. Han och mormor hade varit på bio. Mitt hjärta började dansa av lycka när jag kramade honom.

En mycket bra helg.

Tessan och jag var å kollade in lokalen inför festen. Den är så härligt studentskive-sunkig. Underjordisk, valv, fula dekorationer över baren, hångelsoffa. Vi har allt vi kan tänkas behöva.

I morgon är det måndag. Kommer jag tycka att det är kul att jobba i morgon?

Ska se AC/DC i juni. Vilken konsertsommar det kommer bli!

Jag vill ligga med Gerard Butler. Fult och hårt.

Skräp

2010-01-12T10:41:00.003+01:00

SNÖGUBBAR

SOCKERSÖTT

GOTT NYTT 2010

PARTYPRINSESSA

MARIE ANTOINETTE

Hvetes jla s**t!

2010-01-09T12:58:00.003+01:00

Jag är förkyld. Igen. Det kom som en blixt från klar himmel. Ingen som helst jävla förvarning.

Blandningen Alvedon/Ipren gjorde det möjligt att genomföra instruktörs-premiären igår.
Hoppades av hela mitt liv att de skulle vara jämna par (sagt att 10 st skulle delta) men tyvärr bidde det ett manfall och jag fick snällt ställa upp att boxas. Gick över förväntan, väldigt bra. Ska aldrig underskatta tankens och inställningens kraft.
Tjejerna uppskattade passet i alla fall, de varken märkte eller hörde de fel eller misstag jag gjorde. Och om de gjorde det så var det väldigt snälla som höll tyst. Lät mig gå därifrån med hyfsat gott självförtroende.
Hellre fel med övertygelse än rätt med tveksamhet! Nervös? Svar ja.
Trötta var de. Ja, och jag med. Hade förberett 60 minuters pass inkl stretch. Vi höll på 90 minuter. Det var skönt att komma därifrån och släppa den friska och starka fasaden. Få bli människa och förkyld igen.
Måste pigga på mig idag och imorgon då det är spinning på måndag. Svårt att fuska på cykel.

Rastlös

2010-01-06T20:11:00.003+01:00

Idag var det premiär för laggen! Jag, Tessan och Angelica tog en tur med utgångspunkt Markuskyrkan. Björkhagsslingan 2 x 2800 m. GPS:en stannade på 7,02 km totalt.
Trött? NEJ! Jag är lycklig. Det gick så lätt. Första varvet flög vi fram förutom ett par välplanerade vurpor. Det är svårt att stå i spåren i nedförsbackar värdiga namnet "Väggen", det är bättre att ploga. När vi väl kom på det minskade magplasken.
Andra varvet gick något långsammare. Vi pratade inte lika mycket längre. Alla tre var rörande överens om att armar och axlar var något trötta. Benen kändes dock starka, kondisen likaså.
Vi var oxå överens om att det var så jävla kul!

Jag jobbar halvdag imorgon, kanske jag ska ge mig ut innan jag hämtar upp skitungen på förskolan? Iofs ska jag spela innebandy på kvällen.... men.... jaaa.... Nu blev jag panik-lat.
Men det var ju så roligt att stå på skidorna, har glömt bort hur kul det är. Och harmoniskt.
I helgen blir det minst två rundor runt om Hellas.
Det är bra att ha målsättningar.

Tessan var ju kittad till tänderna, såg ut som ett riktigt proffs. Kände mig lite bonnig i jämförelse. Hur coolt är det att skida runt i skalbrallor/jacka? Det var lite klumpigt med jackan. Brallorna funka men... Jag som i min enfald trodde att jag skulle slippa kropps-strumpan fram till loppet. Fan, jag måste bränna mer pengar. Gu va jobbigt. Och exponera bakvagnen obarmhärtigt öppet.

När vi kom hem hade min fantastiske man fixat varm choklad och ostmackor. Det är ett måste när man har skidat, precis lika viktig utrustning som stavar och pjäxor.Förvisso kanske jag inte ska överdriva piggheten. Känner mig hyfsat mongo just i denna stund, trött och dreglande. Armarna lever sitt eget liv, har liksom ingen kontroll över dem...
Tappar och spiller.

Jag skyller på överkroppspasset från igår. Träningsvärken slog till efter några timmar. Då har man legat på latsidan ett tag...
Enligt noteringar körde jag överkropp den 26 november senast. Kan det verkligen stämma? Uppenbarligen med tanke på ömheten.
Har träningsvärk i magen upp över revbenen känns det som. Det blev en ny variant magövning igår med pilatesboll och 6 kg annan boll. Lilla bollen på raka armar och nedslag ovanför huvudet. Typ. Orkar/kan inte förklara.

Har satt ihop passet för boxningen på fredag, måste bara fixa musiken. Heavy Metal? Eh, ja! Kanske jag ska blanda med lite schlager och Lady Gaga? Det är ju trots allt ett tjejmiddags-gäng jag ska köra med.

Jamie Oliver gör nåt kulinariskt på tv:n. Det innehåller choklad, biscotti, nötter, smör och grädde. Ser ut att bli ett riktigt mun-knull. Måste erkänna att socker-abstinensen är svår efter helgerna. Svår och brutal. Men det feta arslet jag sitter på behöver inget mer socker. Eller fett.

Livet är gott!

2010-01-05T20:54:00.003+01:00

Johan cyklar
Atle sover
Mätt i magen
Latte i muggen
Sockor på frusna fötter
Träningsvärk
Ond, bråd död på TV4 Fakta

Just nu, as good as it gets.

Jag är på bättre humör idag

2010-01-01T22:00:00.008+01:00

Låååååååååååååång sovmorgon gjorde susen. Och najs nyårs-umgänge. Fett, proteiner, socker, koffein och alkohol gjorde livet lätt att leva igen :o)

Möttes av Tequila Sunrise vid ankomst

Nyårs-meny
Hummersoppa
Råraka med löjrom
Grillad oxfilé med hasselbackspotatis och rödlöks-smör
Hemgjord glass med hjortron och hallon
Baileys Coffee med lots of grädde

Pretty boy väntar i fönstret för fler fyrverkerier
"Panga!"

Hon har sin fars skarpa blick...

Traditionsenligt raket-skjutande på bryggan.

Det blev inga nyårslöften, däremot har Sandra och Tomas en "tradition" där de skriver nyårsbrev till sig själva för att öppna kommande nyårsaftnar. I brevet skriver man vad man förväntar sig, eller inte, utav året som kommer. Det gjorde vi. Ska bli väldigt spännande att få läsa om ett år med tanke på att jag redan glömt bort vad jag skrivit... Det var säkert djupt och insiktsfullt.

Mr Spotify efter lite Tequila Sunrise, rödtjut, Irish Coffee och gin-grogg. Han har lika skarp blick som Engla och hennes far. Notera den halvöppna munnen som fullbordar idiot-uttrycket.
I löööve this man!
Mr Spotify behöver lägga mer pengar på strumpor istället för cykelprylar.
Och sist men inte minst, en röd ros till Frasse och Angelica som igen överträffar allt och alla i generositet och gästvänlighet. JAG ÄLSKAR ER, min underbara familj, och jag önskar er ett gott nytt 2010

En skönt slapp nyårsdag börjar lida mot sitt slut. Frukost i soffan med "Baksmällan" på dvd, hämtade lillkillen hos mormor sen eftermiddag, hem för lite pulkaåkning och snöbollskastning, god mat med chokladpaj till efterrätt, Trollkarlen från Oz på tv. Lade trött barn tidigt och sen blev det soffläge. Eftersom jag sov halva dagen är jag inte trött nu men jag ser fram emot några sena timmar med schysst film. Just nu är det livskvalitet på hög nivå.

Allt onyttigt och sockrat är förpassat i soporna. Det är bara att inse, jag klarar inte av skiten om det finns hemma. Har otroligt dålig karaktär.

Gott Slut

2009-12-31T14:19:00.003+01:00

Är det nu det är dags att börja reflektera över året som gått? Och vad kommande året ska ge?
Vad ska jag ge till kommande året? Ska jag fortsätta vara fet och ful? Ska jag fortsätta vara fantastisk? Ska jag sluta skratta åt mina egna skämt? Ska jag bli en bättre morsa och fru?
Fru, det låter gammalt det... Hustru? Ännu äldre. Men jag är ju gammal nu. Patetisk. Ska snart börja klä mig i lila. Patetiskt.

Ja, jag är tjurig. Den här familjen har inte sovit på fyra dagar/nätter. Jag vet, det finns de som inte sovit på veckor, månader, ja kanske år. Men just nu är jag här och idag och jag är inte det charmigaste som finns. Dessutom är jag fet och ful.

Jag påverkas av fullmånen, i alla fall dagarna innan. Drömmer, sover rackigt. Om flod och ebb styrs av månens dragningskraft och vissa djur påverkas till att bli varulvar är väl inte det helt otroligt att jag oxå gör det. Påverkas alltså. Inte blir varulv. Men jag ser ut som en idag. Sa jag att jag är fet och ful? Ska nog strunta i att raka benen idag för att förstärka känslan av hårigt djur.
Det fina är att min son påverkas ännu mer av fullmånen. Det ska tittas på tv kl 03.37 på morgonen, läsas saga vid 04.19. Det ska bytas sängar i det oändliga.
"Ligga mammas säng." "Nej, pappa ska ligga mammas säng". "Ligga min säng alla tillsammans". "Ligga pappas säng". "Nej, ligga ensam i mammas säng". "Mamma, flytta dig från kudden." "Jag vill ha tääääääcke!"
Pratas om världsproblem. Om ni bara visste vad som rör sig i en treårings huvud. Amazing.
Och på det ska den här tjuriga kärringen fira nyårsafton med fina vänner och familj. Så trevligt för dem.

Atle ska åka till mamma ikväll, vi åker till Frasse å Angelica där vi är ett gäng som ska vaka in det nya året. Vi ska äta god tre-rätters (grilla, yummie!!!), vi ska prata skit, skratta. Vi ska avge löften för att genast bryta dem.
Johan står just nu och gör hummersoppa. Säkert som 89% av sveriges befolkning just nu. Är det nyår ska det vara hummer till förrätt. Och oxfilé till huvudrätt. Tillbehör? Jaa, en potatisgratäng eller hasselbackspotatis. Efterrätt? Jaa... kanske den kan varieras lite mer.
Men det är tryggt och det är gott! Inte mycket som slår en schysst köttbit.

Maken har även svängt ihop en latte till mig, hoppas han att koffeinet ska göra mig till en trevligare människa? Det hoppas jag.

Igår var några nära över, åt lasagne och spelade spel. Linda hade med sig chokladpaj. Gott? You betcha! Vi ska köra repris snart igen, brädspel är klart underskattat. Måste nog köpa på mig några nya dock. Visst går det att köpa till nya frågor för TP? Verkar som vi snurrat runt de där frågorna några gånger nu.

Lyssnar på Iron Maiden. Måste köpa biljetter till Sonisphere.
http://se.sonispherefestivals.com/

Jag är fet och ful.

Skidorna är uthämtade och inlämnade på Länna Sport för vallning. Hämtas ut på söndag och då jävlar ska det åkas längd.

Nu ska jag åka och lämna barnet hos sin älskade mormor.
Mamma, du är bäst!

Jag önskar alla er: mina fantastiska vänner, underbara familj, nya härliga bekantskaper, kära kollegor och danskamrater.

GOTT SLUT och GOTT NYTT ÅR

(Märker ni hur trevlig jag blev av koffeinet?)

God Fortsättning

2009-12-28T20:58:00.004+01:00

Det var tungt att gå till jobbet i morse, lite ledighet hade gillats.
Gillar jobbet skarpt, underbara kollegor, men det är lite... lite... lite oharmoniskt just nu.
Stökigt kanske.

Julrapport?
Julafton på Gudö med familjen Andersson/Kenttä = Taikon. Dagen startade med snölek och glögg.
Kalle Anka, julklappar, mat, Karl-Bertil, mer mat, fika, mer fika, Baileys Coffee, ångest och hemfärd. I den ordningen.

Liten Engla börjar bli stor Engla

"Vi köper inte så mycket julklappar i år"

Gruppkram

Juldagen softish inomhus. Atle pysslade med julklappar. Jag och Johan gled runt i pyjamas/mysbrallor fram till sen eftermiddag. Julmiddag nr två intogs i Tullinge med Johans far och bror med familj.

Annandagen. Softish inomhus. Igen. Vi är dåliga föräldrar som inte engagerar oss mer att få ut barnet. Eller oss själva.
Skickade iväg en lam fråga till Atle "vill du gå ut och åka pulka?". Fick till svar att han ville bygga pussel och inte satte jag mig emot det. Lämnade Johan hemma på eftermiddagen, jag och Atle åkte till morbror och moster för fika. Det blev julmiddag nr tre. Spel, fika, spel. Mycket najs! Efteråt åkte Atle med morsan, jag och Johan fick frikväll :o) som tillbringades med prommis till Hammarbyhöjden, middag på Malmgrenska, prommis hem och sedan soffan med bra film. Precis som en annandag ska tillbringas.

Gillar julen och dess dagar, det är liksom legalt att göra absolut inget alls. Ungefär som nyårsdagen. Ingen som ifrågasätter pyjamasen kl fem på eftermiddagen.
Ja, jag är lat. Jag är bara människa. Som har ätit konstant sedan dagen före julafton. Konstant. Jag är fet som en gris.

Idag jobb alltså. Å träning. Så skönt att röra på den mjuka(re) rumpan. Benpass tillsammans med Zebbe. Imorgon blir det spinning och på onsdag överkropp. Hoppas faktiskt att jag kommer ut på nyårsafton och kutar. Det vore väl bra? Med tanke på hur tungt det var i kroppen idag och konditionen var verkligen inte vad den vore vara. Har inga illusioner om att jag endast kommer frossa på nyår. Det kommer fortsätta under nyårsdagen, lördagen och söndagen. Jag känner mig själv. Hur sannolikt är det att jag kommer dricka en proteindrink och äta ett kokt ägg på nyårsdags morgon/förmiddag/eftermiddag? Snarare kaffe, vitt bröd, ost, yoghurt, flingor...

Och på tal om träning- jag har fått ett extraknäck. Jag ska köra pass på gymmet, det vid jobbet.
Två lunchpass ska jag ha, måndagar spinning och fredagar bodypump.
Tack för fråga och förtroende, kära Melli!
Ska mjukstarta med ett boxnings-/styrkepass nästa fredag, ett gäng tjejer som ska sporta innan tjejmiddag/utgång. Mjukstart... tjena... Har aldrig kört boxningspass förut men hur svårt ska det vara? HAHAHAhaaa........ måste nog läsa på/träna lite.

Om vi fortsätter i ämnet kan jag meddela att skidorna är införskaffade. Ska bara hämta ut dem. Och få dem vallade. Och... och... och... tänk så många ursäkter jag kan ha. Johan ska iaf hämta ut dem imorrn, kolla vad de (Intersport) tar för att grundvalla. Annars lämnar jag dem till Länna Sport, de hade tid. Jag ska bara ta mig tiden att ta mig dit. Ursäkter, ursäkter. Men någongång måste jag ju fejsa verkligheten. Jag ska köra TjejVasan om två månader. Vore det inte bra om jag kört lite skidor innan dess? Just det.

Lite pyssel oxå.

VÄNTAN

PEPPARKAKSDEKORERING
GOD JULCHRISTMAS FACES

GOD JUL

2009-12-23T23:41:00.007+01:00

Nu väntas julafton in.

Julgran, check!
Julklappar, check!
Saffransskorpor, check!
Julknäcke, check!

Spelat spel ikväll, Linda hade med sig.
"Stockholmsspelet". Johan vann big time.
Tur att man kan titta på film hela tiden, även när man spelar spel. Och att den kan stå nära.

GOD JUL alla mina nära och kära

Smärtsamt....

2009-12-23T15:32:00.001+01:00

"Atle, älskar du mamma?"
"Nej, jag tror inte det. Tyvärr"

SNÖ!

2009-12-14T20:30:00.003+01:00

Kanske inte så mycket men ganska lite. Prognosen ser ju bra ut, ska komma mer i veckan. Näst efter nya ljusgröna blad på träd och buskar, bryggbad i skärgården och en klar höstdag är nog en dag i pulkabacken bland det bästa jag vet.

Just nu är livet rätt soft. Förutom nackspärr-typ-ish-kanske... Frisk från förkylning iallafall, tog bara två veckor. Första träningspasset idag efter 2,5 veckas uppehåll. Najs att vara på g igen. Benpass. "Tvingade" Zebastian att köra med mig idag, mycket trevligt med sällskap. Glömt bort hur lite/mycket vikt jag hade sist jag körde benpress så det laddades på med 120 kg.
Säkert nåt freudiansk för att impa på Zebbe. Det känns i benen nu kan jag meddela.
Och i ryggen, det där gamla ryggskottet som spökar. WTF, det var ju för faan tre månader sedan?!?! E man så jävla gammal att det ska ta halvår innan man är hyfsat schysst i kroppen??
Skulle egentligen varit på den årliga julgröten hos Forsberg ikväll men eftersom jag är puckad som tränar med nacktypspärr och ryggtypskott så fick jag snällt förpassa mig hem efter avslutad arbetsdag. Det suger big time.
Dessutom är det ju värsta actionveckan. Spinn imorgon, 24 Solutions-boxning och fotboll på onsdag/torsdag med jobbet, överkropp fredag. Hysteriskt ja, men min huvudsakliga kost har de senaste veckorna för faan bestått av pepparkakor.

Jag börjar få svår åldersnoja. Tycker att det börjar synas överallt att man är på väg mot 40 med stormsteg. Kroppen är inte lika återhämtningsvillig längre. Varken när jag tränar, super, ska upp ur sängen, ryggskott und so weiter. Ansiktet ser slitet ut, påsar under ögonen. Det är liksom inte jag där i spegeln längre. Ful i håret är jag oxå, det är väl den största hangup-en just nu.
Samlar ju till långt och det tar såååå låååång tid. Jag har hockeyfrilla för fan. Och arslet har sjunkit 15 cm ytterligare ner mot marken. Minst.

Var det jag som sa att livet är ganska soft just nu? Undrar hur jag gnäller när det inte är så soft?

Sitter vid mitt köksbord, Eric Gadd på Spotify, ett glas julmust i min omedelbara närhet (ja, light såklart), ljusen tända, blickar ut mot upplyst Hammarbybacke där snökanonerna är i full gång. Det luktar nybakat då sonen och jag har fixat småkakor till julfikat. Lussebullarna bakades förra helgen. Tror jag är i fas inför firandet och det obcsena ätandet.I tisdags var jag med jobbet ute på Ulriksdals Värdshus och åt julbord med kunder. Mycket trevligt! Och alltid fantastiskt gott med årets första julbordsfrosseri. Denna gång gjorde jag inte bort mig som jag brukar och jag sade nog inget tokigt heller.

Nu är säsongens linedance-uppvisningar/utlärningar nästan avklarade, fem stycken förra veckan. Ett departement, två it-bolag, ett konsultföretag och en privatfest.
Det är inte alla som märker av lågkonjunkturen. Konsultföretaget med ca 300 anställda fick i julklapp resa till Åre tre dagar i mars. Det möttes med mer jubel än vårat uppträdande.
Har en uppvisning kvar och det är för klubben på fredag. Sist vi dansade för dem gick det käpprätt åt helvete. Få se hur det går den här gången.

I lördags hade vi lite glögg-get-together för nära och kära.

Söndagen tillbringades bla hos Linda för pepparkaks-dekorering. Linda är underbar. Jag är mäkta stolt över sonen som massproducerade färgglada pepparkakor. Efter ett tag kom han på att man kan faktiskt äta dekorationerna så då fokuserades det mer på det. Det dracks även julmust och åts lussebullar. Han somnade elva igår kväll. Sockeröverdos? Eh ja.
Jag är fullkomligt värdelös på att dekorera pepparkakor. Fullkomligt. Ettåringar gör snyggare dekorationer. Tur att både Johan och Linda påtalade det flertalet gånger så jag inte ens fick chansen att peppa mig själv. Att jag inte är så himla värdelös. Men det är jag.

Gissa vilket underverk som tillhör mig och vilka som tillhör treåringen

Tajm för en smarrig (bläk...) proteindrink och lite CSI.

Bless you, gesundheit, na zdrowie, prosit

2009-12-07T18:43:00.005+01:00

Förkyld. Som fan. Hostar som en lungsjuk och snorar som en förskoleunge.
Lätt överdrivet men det är min alldeles egna förkylning och den får jag använda precis hur jag vill.

Helgen full av fritidsaktiviteter.
Hysterisk arbetsvecka avslutades kl 16.30 sharp. Saltsjöbane-transport till Slussen för vidare t-banetur till Centralen. Oj va folk. Julhandel. Eh ja!
Uppvisning för "Jernkontoret" på deras Dallas-julfest. Glatt gäng.

Lördag börjar med sovmorgon, skitungen sov ända till 09.17, vilken lycka. Kändes som jag kunde ta vilken skit som helst när jag fick sova så länge.
Härlig lördagsfrukost (just den frukosten är det bästa målet mat på hela veckan!) och sedan ut med siktet inställt på Skansen och dess julmarknad.
Prommis till båten, ett pitstop på "Pause", vidare mot Slussen och båtarna.
Strax efter påbörjat uppdrag sjönk ambitionen,vi svängde vänster vid Slussen och gick till Gamla Stan istället.
Jag som inte brukar ha problem med massa folk började efter en stund morra och visa tänder. Johan suckade betänkligt och sedan var julmarknadsbesöket slut. Pilade fort som fan iväg mot Storkyrkan och Slottet, ner bakom Finska Kyrkan för att visa "Månpojken". Vi klappade honom lite på huvudet för god lycka och sen genom små gränder till större gränder och den största gränden av de alla- Drottninggatan. Mycket folk där men men betydlig lättare barnvagns-terräng.
Vid det här laget hade skitungen somnat och jag kunde i lugn och ro inhandla de småprylar som behövs för jobbets julfest.
Mötte morsan i Slussen för överlämning av skitunge. En kväll, natt, morgon och eftermiddag utan att vara mamma. NAJS!
Tidig middag på O´Learys, promenad hem, lämning av inhandlade prylar och sen apostlahästarna till Filmstaden Sickla. Vi såg "2012" och den var en sämre kopia av "The day after tomorrow". Dock är det alltid trevligt att gå på bio och tyvärr blir det inte så himla ofta längre. Annat var det när jag jobbade på Sandrews biografer och hade mitt fantastiska bio-kort. Har jag inte berättat om det... ? Ojojoj, slänga fram kortet i vilken kassa som helst och vips hade jag två fribiljetter. DET var löneförmån det.

Söndag innebar sovmorgon, snabbfrukost och hasta in till stan. Sugen på att bränna pengar. Johan köpte ju cykel på lördagen så visst var det min tur på söndagen? :o)
Hade fått mejl om Hasbeens utförsäljning på höstens träsko-kollektion och det var väl det som var målet. Jag är alltid lite neggo till såna event då det alltid är kö och slagsmål.
Bestämde mig för att inte gå in om det var lång och ringlande kö.
Vilken (o)tur att det inte fanns nån kö. Att det stod en kvinna och öppnade dörren till en fashionabel entré och det bara var att kliva in.
Och skor fanns det. Jag såg inte ens människorna som rev runt på bord och hyllor. Jag såg bara min skylt- "stl 40"- längst in i rummet. Och precis under skylten såg jag stövlarna. Svarta och vackra. Med svart klack eller med naturfärgad klack. Jodphurs oxå. Gröna, gula, svarta, bruna och orange. Röda träskor. Blåa. Militärgröna.
Och det var nästan 70% rabatt så jag var en vinnare när jag gick därifrån med ett par svarta stövlar och ett par gröna jodphurs. 2 700 kr senare.
Lite ångest fick jag så jag var tvungen att gå och fika, vila mig lite.

Gick till Waynes i Akademibokhandeln, den brukar vara hyfsat lugn och trevlig trots människo-hysteri på stan. Ack vad jag bedrog mig. Fick min latte, tog en DN och hittade ett bord (faan va folk, tänkte jag för 1 378 ggn). Satte mig ner, sög lustfyllt i mig första klunken koffein och prasslade upp första sidan i stora morgontidningen. Och sidan tre. Och sidan fem.
Då upptäcker jag att det är väldigt tyst runt omkring mig och det är nån som pratar i mikrofon. Lena Endre stod ca 5 meter från mig och läste dikt. Jag hade klivit rakt in i svenska kultureliten som poesiade för ett par handfull människor. Lena, Stina Ekblad och Melinda Kinnaman (tror jag hon heter). Hmmm... var det otrevligt av mig att fortsätta min läsning eller var jag tvungen att lyssna uppmärksamt på dikt och poesi?
Väluppfostrad som jag är slutade jag prassla och sörpla, satte mig obekvämt till rätta för att lyssna ouppmärksamt. De är väldigt duktiga och har stor inlevelse i vad de gör, men just i söndags var jag inte riktigt mottaglig. Eftersom jag nästan satt mittemot dessa estradörer kunde (ville) jag inte resa mig mitt i en spröd och vacker dikt så jag började fundera på hur länge de hållit på och hur länge till de skulle orera. Sånt där kan ju ta tid...
Tack och lov tog det slut efter ca 20 minuter och jag kunde rusa från kulturen och hänge mig åt konsumering igen.

Nu ere dags för en av veckans fem uppvisningar, återkommer efter det.

Nu e jag tillbaka. Dansat i maktens korridorer som för denna kväll var Hotell Sergel Plaza. Utbildningsdepartementet hade julfest och Littorin var en av dem som var uppe och stuffade linedance.

Trött nu, ska sova av mig lite förkylning. Kanske, kanske jag tar en Night Nurse eller två. Det som tar emot är den där drogade "baksmällan" som kommer i morgon... Hmm... men ruset innan det är ju rätt najs. Svåra beslut.

Jag har bara lyxproblem.

Julkänslor

2009-12-01T20:19:00.004+01:00

Shift-tangenten på höger sida lirar inte så bra, sitter liksom fast jävligt hårt. Få se hur irriterad jag blir under resans gång.

Vi har varit i Mora, hälsat på familjen Syrjä. Underbart trevligt.
Det första vi gjorde innan vi åkte var att dra till Onoff för inhandling av bärbar DVD. Jag gillar att bo i 2000-talets konsumtionssamhälle där vardagen förenklas vid varje andetag (på gott och ont).
Atle har inte åkt bil så länge sedan han var bäbis och då sov han mest hela tiden. Nu vid tre års ålder är den tiden smärtsamt förbi.
Av fyra timmars bilresa blev det sammanlagt ca 7 minuters pip. Blir lite extra kär när jag inser vilken underbar son jag har.

Middagen stod på bordet vid ankomst. Härligt. Mat, prat och skratt. Två tre-åringar som roade varandra och inte krävde så himla mycket av slöa föräldrar.

Lördag ner på stan. Fika och lite sightseeing. Har bara åkt igenom Mora. Tror jag. Kan inte minnas att jag stannat där nångång.
På eftermiddagen styrde vi mot Gesunda för ett Tomtelands-besök. Tomteland var väl... sådär.
Dyrt, tråkigt (f´låt alla tomtar och nissar...) och regnigt. Snö hade varit en rejäl stämningshöjare. Pluttarna fick iallafall träffa tomten, trollkungen och älvan Gnistra (som jag tror även Johan och Markus uppskattade). Det är nåt särskilt med brudar i flätor, kortkort och änglavingar.
Atle hittade en karusell som han utnyttjade så där autistiskt som bara han kan.

Söndagen innebar skogsäventyr med hunden Lovis, världens underbaraste flatcoated retriver. Brun och vindtyrig. Vi gömde oss och Lovis sökte. Barnen kissade nästan i byxan av förtjusning.
Efter lunch hemfärd. Tack återigen för bärbar DVD. TACK FAMILJEN SYRJÄ för er gästvänlighet!!! Kom snart och hälsa på oss så vi får se era trevliga plyten och återgälda frikostigheten.

Bra med träning förra veckan! Dock fuskade jag med ben-passet (läs struntade i) men jag ursäktar det med all annan "ben-träning" jag fick. Spinning, innebandy, boxning och och och... dans.
Jag hade ju hoppats på snö och lite skidåkning i helgen men ja... det sket sig med det. Nio grader plus och härligt regn i Mora.
Körde benpasset igår efter två veckors lathet och jag har träningsvärk idag, ja. Skönt. Bidde ett spinning-pass på lunchen, skönt att cykla ur lite mjölksyra. Typ.
Måste dock ta kontrollen över maten lite mer, alldeles för många pepparkakor och lussebullar de senaste två veckorna.

Johan fick tag på KISS-biljetter! Dock är det en liten hake. Forsberg hade vänligheten att informera mig om att Tjej-Vättern går samma dag. Min första tanke var att jag skiter i Vättern, jag måste se KISS. Sen tänkte jag att jag har ju faktiskt sett dem för inte så himla länge sedan så det kanske inte gör nåt om jag missar den här gången? Den jävla dumma tanken slog jag ur hågen rätt så snart.
Forsberg droppade denna info precis innan ridån gick upp för "Kvarteret Skatan" och måste erkänna att jag tappade fokus på föreställningen emellanåt. "Hur ska jag göra?"
Jag kom dock fram till att jag hinner. Inga problem. Jag får cykla lite fortare helt enkelt. Jag har helt plötsligt fått en morot, om man så säger.
Har kollat upp starttiderna och första starten är kl 08.00. Måste sitta i bilen senast kl 15.00. Kan ju inte ta sju timmar att cykla tio mil. Eller? Ååå va jobbigt... Inser hur mycket jag måste träna. Whatever, det är inget problem bara en möjlighet, som jag ska ta tag i efter Vasaloppet.
Konserten börjar 18.30. Kanske KISS kliver på runt 19.00. Fan, det låter tidigt. Undrar om det är förband... hmm... måste forska vidare i det där.

"Kvarteret Skatan", mycket bra föreställning. Johan Glans och David Batra är hysteriskt roliga. Hysteriskt. Jag, Forsberg, Elenor och Lisa avnjöt föreställningen och efteråt gick vi på "Morfar Ginko" på Swedenborgsgatan. Härlig kväll.

Uppvisningarna startar nu, det är ju personalfest-tider... Fem stycken nästa vecka. Bara en denna...

På torsdag ska vi spela dodgeball med jobbet, hur kul ska inte det bli?!
Dodge, duck, dip, dive and dodge.
http://www.youtube.com/watch?v=0iXP9yoc4VY&feature=related

Jag har klippt å klistrat oxå.

Typ

Clown

Tre doningar med 2008 års London-motiv

London 2008Shopping in Camden

Tequila Delish

Dopdag

Va glo`ru på?!

Liten badanka

Mmm... jag vet... usla bilder men jag orkade inte ens engagera mig lite ikväll. Det är horisontellt soffläge som gäller. Traffic på tv och den är ruggigt bra.

Återbördad

2009-11-24T20:12:00.003+01:00

Vill att ungen ska somna... Ibland är den underbara ljusa lilla rösten som kinesisk vattentortyr.
"Mamma"
"Mamma"
"Mamma"
"Mamma"
"Mamma"
"Mamma"
"Mamma"
"Mamma........."

Förkyld ett par dagar.

"Mamma kom!"
"Dumma mamma"
"Du e dum mamma"

Sov nu.... pleeeze...

Som sagt, förkyld ett par dagar. Värdelöst. Grinig för att jag inte kunnat träna. Tränade i lördags senast, boxning + spinning och innan dess en veckas (o)frivillig vila. Tror nog att jag är mest tjurig över att jag ätit pepparkakor med brutal hänsynslöshet.
Jag tror inte jag överdriver men jag har nog käkat två lådor pepparkakor under veckan som gått.

"Dumma mamma"
"Dumma dumma DUMMA"

Sov för faan...

I morgon är det 24 Solutions-träning igen, boxning. Har lovat att köra skiten ur mig själv. Eller så skiter jag i det.
På torsdag är det tajm för vår första innebandy-träning. Typ match mellan sälj och teknik. Undrar hur det gick i fotbollsmatchen förra veckan...

I morgon är det teaterdags igen, ska se "Kvarteret Skatan" på Rival tillsammans med Tessan, Elenor och Lisa. Ser fram emot A LOT.

Vi hade en uppvisning för Swedbank Södertälje i fredags, har nog aldrig dansat så dåligt i hela mitt liv. For real. Jag tänker skylla på den utspillda ölen som jag slaskade runt i. Det blev ganska så halt, kände mig som en höftopererad rehab-patient. Nu ere lugnt med uppvisningar fram till nästa vecka då det är fyra i rad. Nu börjar julfesterna...

Ungen sover verkligen inte än.
"Kom, kom, kom, kom, kom, kom, kom, kom, kom, kom, kom...."

Middag och Buzz på Gudö i lördags. Atle och Theodor röjde runt som bara den. Engla var med på en hörna hon med. A & T på varsin bil och E försökte hänga på i sin gåstol.
Barnkalas tidigare på dagen, hemma hos Tea. Bullar, saft och fiskdamm. Jag älskar barnkalas!

Julkortsmakeri hos Linda i söndags med avslutande thai-middag.
En späckad helg som alltid. Jag är lyckligt lottad som har min familj och mina vänner.
Nu i helgen drar vi till Mora, hoppas på lite snö!!! Om snö finnes skall det åkas skidor tillsammans med Helena, vi ska ta oss till Grönklitt eller Gesunda.

Det har varit tyst i fem minuter nu.... vågar jag tro att han sover? Mammas lilla obstinata kille.

Och till det viktigaste av allt!!! KISS ska spela på Stadion igen, den 12 juni. Johan ska köa i/på/vid Globen på fredag, han vågar fan inte komma hem utan biljetter.

Bild från tokyo5.wordpress.com

Äkta kärlek

2009-11-23T10:16:00.002+01:00

Söndag på en thai-restaurang i Fredhäll

Mirja: Usch, jag känner mig söndags-ful.
Linda: Ja, du är inte så söt idag.

Verboten

2009-11-18T11:18:00.003+01:00

You can die from someone else´s misery - emotional states are as infectious as disease.

You may feel you are helping the drowning man but you are only precipitating your own disaster.

The unfortunate sometimes draw misfortune on themselves; they will also draw it on you. Associate with the happy and fortunate instead.

Avoid the unlucky and unhappy

2009-11-17T20:28:00.002+01:00

Gunnar, kära kollega, du är min husgud gällande floskler och bevingade ord.

Lördagen bjöd på action.
Boxningspasset gick bra, dock inte full speed. Var lite sliten i kroppen i början, kom igen i mitten och vid slutet ville jag ta mig in på efterföljande spinning-pass. Den pigga känslan försvann så snart jag satte mig i bilen och körde hemåt. Det var inga raska steg hem från parkeringen.

Lunch, fix å trix, lämna barn hos mormor, in till stan för lite umgänge med vänner, tillbaka hem för upphämtning av linedance-utrustning. Uppvisning/utlärning för ICA Maxi Rymdåkra. Jag nämner inga namn eller platser denna gång. Kanske någon kommer känna sig utpekad i vad jag tänker skvallra om :o)

Johan hade värsta grabbkvällen i lördags, elva stiliga karlar intog vårat kök för avancerat mans-snack. Jag hängde med på en hörna vilket inte var riktigt meningen men det var ju så trevligt. Ett par öl, prat och skratt.
Det som slog mig var och är följande: Om jag (som tjej) kommer in som "ny" i ett sällskap är det inga konstigheter så länge sällskapet är män men om sällskapet är kvinnor är det betydligt svårare. Förvisso känner jag två av boysen som var här ganska bra och ett par andra har jag träffat någon/några ggr tidigare men ändå.
Vi tjejer är inte nådiga mot varandra, framför allt inte en ny brutta som ska hitta en plats i en "etablerad" grupp. Jag gillar karlar, what else can I say. Jag gillar Johans cykelkompisar, trevliga killar!

Men, åter till linedancen som jag snuddade vid ovan. ICA Maxi Rymdåkra (norröver, ganska nära Rotebro och Stinsen. Typ.) hade p-skiva och där skulle vi übercoola linedansare visa vad vi kunde. Jag, Tessan, Eija, Lina, Jenny, Elisabeth och Linda (vilken blev av med oskulden den kvällen. Hennes första uppvisning alltså.) hade pådragit oss uppdraget.
Var där i god tid, vanliga logen med vanligt häng och snack med de övriga "artisterna". ICA:ianerna var redigt överförfriskade redan vid denna tidiga kvällstimma. Den mekaniska tjuren hade de stängt av för tillfället...
Storchefen red på den endast iklädd kalsonger och uppklädd skjorta.

Förrätten serverades och jag tyckte det var dags att svida om. Lite för mycket folk i logen för att dra av brallor och visa vit rumpa så jag tog mina sylar och klev uppför trappen mot toaletterna i den nedsläckta receptionen. Första dörren låst, andra dörren inte låst. Döm om min förvåning när jag drar upp dörren och ser två personer vuxenkramas på hög konferens-nivå. Som jag berättat för alla som vill (och inte vill) höra på: "har aldrig sett ett vitare arsle jobba så fort i hela mitt liv". Som en symaskinsnål. Ett ben stack upp där bakom med en nylonstrumpbyxa hängandes vid foten, den for som en Sverige-flagga vilken vevas runt av den mest ambitiösa fotbollssupporter. Blir lite som en kanin i strålkastarljuset, paralyserad alltså. Säkert endast ett par sekunder men som alla vet, det känns som en eeeevighet. Stammar fram "förlåt" och får till svar av mannen (kommer inte ihåg ordagrant) "det är ok, bara du stänger efter dig". Typ nåt sånt kaxigt. Så här i efterhand blev jag nog lite kär...

Söndagen startade med låååång sovmorgon och färd till Fredhäll för brunch hos Linda. Som alltid är hon den mest fantastiska kvinna. Scones (eller nåt amerikanskt som såg ut som scones, kommer inte ihåg vad de hette), fyra eller fem olika sorters bröd, pumpkin-bread, amerikanska pannkakor med cheesecake, yoghurt, flingor (Start, tjohoo!!! Har nog inte ätit det sen jag gick i gymnasiet), pepparkaksmuffins, fruktsallad, kaffe och Mimosa! Eftersom jag hade bilen bidde det endast apelsinjos, fick skippa champagnen.
Nio vackra kvinnor i sina absolut bästa år stod för underhållning och matintag. Två småbrudar fanns oxå på plats, tre-ish och fyr-ish år.
Hemfärd till make och son, soft resten av söndagen. Kände mig bakis efter de få ölen på lördagen. Men man kanske inte kan förvänta sig annat av en som endast super sig full på företagets julfester... Den 21 december är det visst dags igen. För julbord, fylla och förnedring.
Jag har i alla fall köpt snygg klänning så jag kommer se bra ut när jag kryper ut från något av Stockholms inneställen framåt småtimmarna.

Träningen då? Sex pass förra veckan har satt sina spår i kroppen. Benpass, spinning, bodypump, dans, överkropp, boxning. Veckan innan dess var det sju pass på sex dagar.
I måndags var tanken att köra obligatoriska spinning-passet på lunchen men benen bar mig inte ut till trapphuset och hissarna ner. Tänkte att det gör gott med ytterligare en dags vila. Tar igen på tisdag. Idag är det tisdag och jag skulle ha kört benpass. Men nej, hela kroppen skriker nej. Tung i armar och ben. Känns som jag släpar runt på ett traktordäck i en meter nysnö.
I morgon? Näää, ge kroppen en dag till så kör vi sen. Bara för att jag är puckad så ska jag straffa mig själv och köra fem pass på tre dagar. Då har jag ju gjort mina fem pass den här veckan. Behöver inte känna mig så värdelös. Mongo.
Torsdag: fotboll med jobbet och direkt efter det till dansen för att avhandla det veckovisa 3,5-timmarspasset.
Fredag: CorePuls i Farsta
Lördag: Boxning och spinning i Handen. Vi tar två pass efter varandra, varför inte?
Manisk? Jag, näää... men jag har ju sånt flow nu.

Sitter å slöglor på "The Scorpion King"... vilken höjdarrulle.

Flygbiljetter till London kostar 55 spänn med Ryan... En dagstur vid lön kanske? Bara för att få andas lite frisk London-luft och äta på Wasabi. Om jag vill knoppa över kan jag ju alltid ta in på det förstklassiga Picadilly Backpacker... eller så skiter jag i det. Sugen är jag i alla fall. Men, i maj blir det Edinburgh. Och kanske ytterligare en weekend... Wien? Strasbourg igen? Paris, Johan vill dit. Nyfiken på Amsterdam. Rom måste utforskas men till det behövs nog lite mer än en weekend. Berlin?

Skulle nog kunna ligga med The Rock...

CMO

2009-11-14T08:38:00.003+01:00

Sitter å tittar på "Fröluvan och vargen", nån cool Musse Pigg-version. Atle har bestämt kanalen...
Hyfsad sovmorgon idag. 08.00 reste sig Atle upp, ungefär som Linda Blair i Excorsisten, "ska jag få välling nu?"
"Sure, ge mig 4 sekunder så jag hinner vakna."
"Nej mamma, komsi komsi" Var fan har han fått det uttrycket ifrån?!
Nu sitter han som den kungliga höghet han är i sin lilla soffa, fötterna bekvämt placerade i leksakslådan och glor på sin älskade Fröluve-Musse.

Jag ska snart träffa Angelica för ett boxningspass. E liiiite sliten i kroppen efter för mycket träning i veckan. Manisk eller överambitiös? Najs att det är lördag iaf. Lördag = ALL IN!

Cyklade MTB för första gången sen jag blev gravid, jävlar va roligt det var. Feg som alltid men det blev bättre till slutet av turen. Johan har skaffat nya pedaler till mig, de jag har nu suger hårt. Tror/inbillar mig att det ska bli lättare med de nya. Bli som ett proffs liksom.
Och nu är det en sak till som måste tryckas in i livspusslet. Alla dessa i-landsproblem.

Jobbat, jobbat, jobbat satan i veckan. Mycket att göra, det är kul. Lite uppe i varv på kvällarna men wtf, man kan överleva sena kvällar å nätter.

Nu börjar uppvisningarna dra igång, första ikväll. ICA Maxi Häggvik ska ha p-skiva och vi har fått nöjet och äran att showa för dem. Förra ICA-giget var riktigt roligt! Fulla som ägg var de allesammans. Mejeriet hånglade med charken under utlärningen, Nisse på spelhörnan tafsade på Inga i kassan. Jag hade bra utsikt från scenen...

Nu ere dags att spänna på sport-behån!

Btw, lördagskvällarna framöver kommer att tillbringas framför tv:n i härlig folkhemsanda.
Dolph, min vackre Dolph, ska visst vara programledare. Åhh... ett par sekunders lycka mellan dåliga låtar och fula kläder.

Europe spelar på Hovet 28 december, Mirja ska stödja sitt gamla favvo-band!

Rock on!

Btw igen, CMO? Chief Mongo Officer. Tack underbara Gunnar för den skrattfesten.
CEMO? Chief Executive Mongo Officer

Tjejmingel

2009-11-13T14:21:00.003+01:00

Girliegirle night ikväll. Cocktails på Scandic Malmen... Yummie!
Jag behöver fredag nu. Nu.

Seriös eller inte

2009-11-04T14:11:00.010+01:00

Livet går sin gilla gång och jag hänger med lite bakom, i koppel.

Atle fyller tre, värsta stora grabben. Stora, kaxiga, lillgamla grabben.
"Mamma, du måste lyssna på mig. Jag blir ledsen när du inte gör som jag säger. Nu får du säga förlåt".
"Förlåt..."
"Inte göra om det"
"Ehh... nää..."
Detta sades häromdagen när jag var lite för snabb vid ett övergångsställe. Det är viktigt att stanna för att titta efter så det inte kommer bilar. Jag frös och ville hem men det lirade inte riktigt hos hans höghet. Vi ska gärna stanna både en och fyra minuter, vänta ordentligt.
Idag var det mongo-kontroll på BVC. Kollade om han kan prata i meningar, hoppa och rita cirklar. Testet klarades av galant och socialen behövs inte kontaktas.

Körde utlärning av linedance för kollegor idag, riktigt jävla roligt. Skrattade så jag slog mig på knäna. Förhoppningsvis får jag film under veckan att lägga ut.

Vi har kommit igång ordentligt med vår 24 Solutions-träning, det känns najs.

Förra veckan var det boxning, satan va vi kämpade på. Nästa vecka har vi bokat instruktör för styrkepass. Vi ska bli friska och starka för att dra in mer pengar i bolaget. Hälso-ekonomi är ju det nya och heta.

Innebandyn startar efter nyår, DET ser jag fram emot.

Dinner and a movie igår.

Vapiano, första gången jag var där. Tur att jag hade Linda med mig annars hade jag stått i restaurangen som Lisa från landet utan en aning om var och när jag skulle göra vad och hur.

Typ kreditkort delas ut i entrén, detta medtages till disken där man beställer mat. Lång å fin lista med massa italienskt snarr. Olika pastasåser och pastasorter, insalata, antipasto (eller va fan det heter), pizza och bla bla bla. Beställ, titta på när maten lagas, langa fram lånekort, blippa lite, till baren och hämta dricka, blippa lite till, käka, kaffe? Nästa bar, blipp blipp. På borden oljor i alla dess former och smaker, färsk basilika. Yummie!! När man krubbat färdigt tar man sitt lilla lånekort och går till entrén/utgången och betalar. Fantastiskt koncept. Dit kommer jag gå igen. Inte bara för upplägget utan även för den goda maten.

Filmen vi såg heter "The Box" och var så fruktansvärt dålig. Hade alla förutsättningar att vara bra men så hände det nåt i mitten för att sen flippa ut fullständigt. Fattade aldrig om det var religiöst, utomjordiskt eller bara oförståeligt.

Chokladkoppen vid Stortorget

I lördags utnyttjade jag min födelsedagspresent från Forsberg. Stadsvandring i Gamla Stan. Mycket uppskattat!! Snarrig fika ingick oxå, hamnade på "Chokladkoppen" och mulade in stor kanelbulle med maxad balja te.
En och en halv timmes historie-onani följde efter det. Gator och gränder som jag aldrig någonsin beträtt, inte visste fanns i denna otroliga stadsdel. Fick lite panik under vandringens gång, hur ska jag komma ihåg allt det här?! Får inte glömma minsta lilla detalj och årtal.

Den här å nästa månad är det solo-träning. Inget hålla-Carlo-i-handen... Hoppas min karaktär visar sig vara stark och motivationen på topp. So far inget slarv. Kanske kan lägga till ytterligare ett konditionspass? När? Jaaa... när...

Pink på tisdag, det kan nog bli skoj. Alltid kul att gå på konsert. Dock är väl inte Pink en av mina stora idoler men hon e ganska ball och två låtar vet jag i alla fall. De som tjatas sönder på radion just nu. Thank you lord for Spotify.

Ridå.

Jag vill ligga med........................hmmm....................hmmm....................vet inte...............gammal goding.............Gerard Butler............jaaaaaaaaa, varför inte.

Nördträff på Östermalm

2009-10-25T20:54:00.009+01:00

Det har varit mara på Fältöversten, jag å Jerka har deltagit. Det var riktigt najs.
Man kan jämföra dessa träffar med de där sci-fi-träffarna som utspelas i Las Vegas.
100 damer i olika åldrar som klipper å klistrar å river å målar å ritar å kladdar å å å, jaa...
Det tävlas i layouter och det är bingobrickor och jaa...
Det verkar inte vara någon som kallar varandra vid sina rätta namn utan alias används friskt, såna som de har på bloggar och forum. Det är inga coola namn som Razorblade, Killer, Black Death utan mer... PysselLena, Fialisaloppa, StämpelJohanna.
Jag blev döpt till Polkagristjejen. Tror det har att göra med den röd/vit-randiga tröja jag hade på mig...

Får samma känsla här som på tallyho:n, måtte ingen jag känner se mig. Varför?
Tror det handlar om min desperata längtan efter att få vara cool.
Vem är då cool? Jo, det ska jag tala om för er, Kat von D är cool! Hon äger ordet cool.
Jag tror inte Kat von D pysslar med scrapbooking eller linedance. HON TATUERAR. Det är rock´n roll.
Jag vill se ut som Kat von D. Inte fullt så många tatueringar vill jag ha, men hon är såååå über rock ´n roll-häftig så klockorna stannar. Håret, sminket, kläderna, attityden. Faan va jag vill se ut som hon.
Kanske en lite mesigare version, en lite mer kusinen-från-landet-version. Inte fullt så hardcore, men nästan.

Var på pyjamasparty hos KajsaLisa igår. Mulligt. Sju pyjamasklädda brudar som bla avverkade sex, mat, sex, jobb, film, bögar. Jag pratar samtalsämnen, inget utövande just den här kvällen.

Ridå!

"JESSICA"

Tävlingsbidrag söndagen. Svart, grönt och rosa var temat.
Jag vann!!!

"BLOMMA"
"SOMMARLYCKA"

"KEJSARENS NYA SKOR"

"DOTTER & MOR"

"ATLE"

"TWO FOR ONE"

Åsså har jag lagt bud på Ebay... nytt typsnitt behövs för att behålla självaktningen.
Fick låna detta av en brutta på träffen.

Inte från helgens begivenhet.
"ALIEN"
Rickards å Jerkas äventyr...

Åsså tidigare doning, inte från helgen.
"SPOOKY?"

Bevingade och insiktsfulla ord av en treåring

2009-10-22T22:03:00.002+02:00

Hört i...

1. Vardagsrummet, lekandes med bilar:
Mamma, du får inte störa. Du får inte slå mig nu.

2. Badrummet under blöjbyte:
Pappa, jag vill inte äta bajs idag.

3. Hemkomst efter bortakväll med farfar som barnvakt:
Pappa, pappa, farfar slog mig.

4. Efter flytt till nya lägenheten:
Mormor, du får inte komma in i mitt rum. Jag är rädd om det.

5. Mamma suckar vid hämtning på förskolan:
Mamma, du får inte vara arg på mig nu.

Käftsmällar och sjukhusbesök

2009-10-18T10:55:00.006+02:00

Söndag förmiddag och jag är ensam hemma. Underbart. Boysen är på gympa och jag fick sovmorgon och alldeles, alldeles egentid en liten stund.
Sitter vid köksbordet, glor på en dataskärm, hamrar på tangentbord och sneglar på Hammarbybacken med jämna mellanrum.

Gillar utsikten. Det är nåt rofyllt över "berget". Kommer på mig själv allt som oftast att fastna med blicken länge och väl över kullen. Ska bli najs att se den i vinter, förhoppningsvis snöklädd och med en jävla massa skidåkare. Kanske ska återuppta skidåkning...? Tål att tänkas på. Jag menar, eftersom jag inte har annat att göra. LYXPROBLEM! En sak i taget?
Johan har fixat till min mtb och nu ska vi ut i skogen. Det tog några år men nu längtar jag tillbaka.

Veckan som varit har bjudit på det mesta och ingenting.
Jag har en ny kärlek- Keith Urban. Hans "Greatest Hits" snurrar på Spotify så snart jag kommer åt. Jag vet, ytterligare ett pinnhål upp på tönt-stegen. Men som tidigare gnällts över, jag är inte cool och kommer aldrig bli.

Atle var vi tvungna att ta med in till sjukan och bajsrummet igen, stackars liten.
Bajsrummet = ett undersökningsrum med toalett i duschen och närliggande utrustning är i rostfritt.
Nu var det inget "allvarligt" men tänk vad man ändå vilken beroendeställning man hamnar i gentemot läkare.
Damen på vårdcentralen vill inte ge Movicol (nån magmedicin mot förstoppning) i längre perioder. Det är förvisso bra men vad gör man när barnet vägrar äta grönsaker för att få i sig fibrer? Nästa sak är att man inte ska ge lavemang för det kan vara skadligt. Jaha, men om barnet gråter och skriker och kräks av förstoppning, vad gör man då? Väntar ut. Ja, eller hur??

Läkaren vi träffade denna gång på SÖS var fantastisk. Hon svor (det gillar jag) och talade i klartext. Klart som fan vi skulle fortsätta med Movicol och klart som fan vi skulle ge stora lavemanget för det var skonsammare än de andra. Tack. Nu känns livet lite lättare.

Småkillar blir väldans trötta efter ett lavemang...

Fick lära oss ett nytt ord på sjukhuset, eller snarare en ny åkomma: rumpsnuva.
Jaha....? Samma streptokocker som man får i näsan vid förkylning kan man få i rumpan.
Min första tanke var "vilken unges näsa har varit i min unges rumpa?"

Nu mår lillkillen bra igen. Kaxig som fan, men annars så.

Har varit på teater med Forsberg, Ing-Marie, Elisabeth och Eija. Vi var på Mosebacke och såg "Scandal Airlines".
Det var jävlarimig det roligaste jag sett på bra länge. Fy faan vad avis jag är på Åsa Danielsson som framför denna (och har skrivit oxå om jag inte har helt fel)! JAG VILL OXÅ STÅ PÅ EN SCEN OCH VARA HYSTERISKT ROLIG OCH ELAK.
You´re in for a treat om ni inte har sett.
http://www.asadanielsson.se/

Nästa kulturupplevelse blir "Kvarteret Skatan".

En uppdatering kring min tandvärk som jag lever med. Jag har gjort smärtan till min vän och följeslagare. Snart två veckor sedan och först nu börjar det ge med sig lite. Är nere på typ två Ipren och tre Alvedon om dagen.
Ringde käftis och frågade om det ska vara så här och "jaa, det kan ta en till två månader, man kan ha stora besvär. Hör av dig om två veckor om du blir svullen."
Ååååkej.... visst. Jag förstör min lever så länge med diverse värktabletter, inga problem.
För att göra saken lite lättare säger kärringen, "min systers man hade värk i fem månader så det kan ta lång tid." Jag skiter väl i honom, det är ju jag som har ont och jag vill INTE ha det i 4,5 månad till.
Lyxproblem? Näää, inte längre... jag börjar bli grinig av värken. Stackars mig. Stackars min omgivning.

Dejt hos Jerka igår, tio pers var vi. Det var roligt. Oerhört kreativa var vi.

Doning sedan tidigare
"LYCKLIG"

"HÖST"
"HÖST?"
"HEMSTICKAD"
"GROVIS"

"FILUR OCH LILLASYSTER"

Det har varit mycket idag

2009-10-08T21:34:00.005+02:00

Känner mig som ett utskitet äppelmos.

Tandläkaren då... Jo, hålet lagades, tog nästan en halvtimme och sen drog de visdomstanden.
Fasade lite för det ingreppet, kommer inte ihåg hur det var.
Första gången jag fick dra ut tänder var jag sex år och varenda pligg i överkäken drogs ut. Varför?
För att jag hade fått flytande penicillin, sån där som smakade lakrits. Det var så mycket socker i skiten att mina mjölktänder inte överlevde kuren.

Nästa gång var jag 15 år och då var det en kindtand som inte fick plats i raden utan växte ut i gommen. Den slet de ut.

Första visdomstanden igår alltså. Två minuters vick och trick och plopp så var den ute.
Inga konstigheter.
Bedövad som en stroke-patient fram till kl två ungefär, sen slog värken till.
Kabam!!! rakt i ansiktet. Tack gode gud för droger. Funderade på kvällen, var medbjuden på bio med Johans jobb, "Flickan som lekte med elden" stod för underhållningen.
Efter ca tre sekunders övervägande om att utfodra, bada och natta treåring eller sitta alldeles stilla i en biofåtölj bestämde jag mig snabbt för det enda rätta. Bio.
Barnet fick kvalitetstid med farfar och vi avnjöt en dejt på stan.

Det fascinerar mig hur många vill dela med sig utav sina skräckhistorier kring detta. Det var samma när jag var gravid och kvinnor ville dela med sig av hårresande förlossningshistorier.

1. Jag skulle inte vänta mig en lätt utdragning. Det vanligaste är att de krossar tanden och drar ut del för del.
2. Tanden har med största säkerhet vuxit fast i käkbenet och det omöjliggör en enkel utdragning.
3. Min mammas mosters mans brorsa fick de skicka till akuten och söva för tanden satt fast nere i foten.

Det är skönt att få ge på tafsen och bevisa olyckskorparna motsatsen.
Nu sitter jag här, öron- och huvudvärk förvisso men det finns ju tabletter för det. Känns som jag varit i slagsmål. Jag kom dock lindrigt undan. Men det ska faan bli najs att få äta mat nån dag....

Kul på jobbet, mycket att göra. Ett upplyftande möte med Ewa gjorde livet lite enklare.
Tydligen hade jag mycket för det är många post-its på skrivbordet... Nu när jag sitter här hemma undrar jag om jag verkligen betade igenom högen.... Brukar inte se ut så här... Och Marias mugg har jag visst stulit...

Gick igenom blocket för att se om jag glömt något och hittade mina anteckningar från möte i veckan. Ser ut som det brukar men vad hände på slutet....?
Nu ska jag ta min käftvärk och gå å knoppa. Ska dansa imorgon, ja det ska jag!

Alla människor är lite konstiga utom du och jag, och till och med du är lite underlig.

2009-10-05T20:50:00.004+02:00

Fick paket idag! Två kit och lyckan var gjord. Oktober-kitet och Halloween-prylarna.
Vilken onanifest!!!

Var på Roger och Agnetas land i helgen, det var väldans mysigt. Suget efter litet landställe blev genast lite svårare. Öppen spis, frisk härlig luft, god mat (maten och fikat finns alltid med i landställes-drömmen) och tung sömn.
Atle hade time of his life med snöbär och fotboll.

Var hos käftis förra veckan, visste att domen skulle bli ganska hård. Bet ju av en fyllning för ett tag sen och fick en provisorisk fyllning. Nu ere tajm att ta tag i den. Jaa... den måste ev dras ut. Sure, kul, visst, tack för det Televerket. Dra ut och bygg upp en ny. Bryr mig inte så himla mycket om smärta och tårar men det är så jävla surt på stålarna. Det är verkligen inte roligt att lägga pengarna på sånt skit. Vad pratar man om när det gäller ny tand? 10-15 000??

I vilket fall som helst var jag som vanligt kaxig när jag satt i väntrummet då jag aldrig har hål. Biter bara av gamla lagningar. Inga hål denna gång heller, jag gjorde tummen upp. Men, säger sadisten som rotat runt i käften, en visdomstand ska dras ut. Varför? Du behöver den inte. Nehej, men den har inte stört mig? Spelar ingen roll, den mår inte bra. På onsdag ska den ut. Jaha. Sure, kul, visst, tack för det Televerket. Sadisten sa att "det ska nog inte vara några problem, rötterna verkar sitta ok. Ska inte vara nödvändigt med operation".
När vet man att det är nödvändigt med operation? Är det efter de har ryckt och dragit en kvart, halvtimme, timme? När de har delat tanden i fyra bitar och den fortfarande sitter fast? Hur lång tid tar det innan jag kommer till operation? En dag, en vecka, en månad?

Jag har lite konsert-abstinens. Ska iofs se Pink i november men... inte riktigt my kind of music.
Metallica eller Maiden vore nåt. Kanske ge Mötley en ny chans efter skitkonserten i Globen... George Michael vore inte heller fel att se igen.

Träningen är på g igen efter konvalescens, ryggskott och snor. Lite mysträning förra veckan men träningsvärken sitter som en smäck både i ben och överkropp. Najs.
Spinning-pass på lunchen idag.
I morgon benpass med Carlo.
Synd på käftis på onsdag, hur mycket måste jag vila?? Behöver jag vila? Håller tummarna att det går smärtfritt för jag vill inte ha ytterligare ett lyxproblem.

Well... ha´re!

Halloween-kit

Oktober-kit

PLYSCHPOJKE

KÄRRTORP

HEJ!

Post kräftskiva

2009-09-27T11:11:00.003+02:00

Var hemma hos familjen Kenttä på Gudö igår, käkade kräftor. MYCKET najs.
Västerbottenpaj, ost, smör, gräddfil, rom, lök, tre sorters vitt :o) bröd.
Jag mulade in mängder med mat. Nubben struntades det i. Varför kan det tyckas? Min käre kusin Frasse har vuxit upp, blivit en mogen man med ansvar. Han ansåg att det var bättre att strunta i spriten till maten så kanske boysen kunde vara vakna 20 minuter längre. Well put!

Med Atle hos morsan njöts det i fulla drag att bara kunna sitta vid bordet och äta och dricka i lugn och ro.

Frans och Angelica, Johan B och Carro, Rickard och Erika, Jonny och Helena, Johan och jag samt Emma (som inte fick med sig Claes).
Värsta parmiddagen. Frans och Rickard är mina kusiner, Johan B och Jonny är mina ex. Bara Morgan som saknades men honom träffade vi ju tidigare på dagen.
Vi umgås som en stor lycklig familj allesammans, det är väl fint?
Roligt hade vi och jag skrattade mig tårögd flera gånger under kvällens gång.

Det var dop igår för Engla. Österhaninge kyrka är vacker. Engla söt och tjock i vit fluffig klänning. Mange, Anki och Emma gudföräldrar. Smörgåstårta och fika intogs på Vega Värdshus.
Tror faan det var 100 pers inbjudna. Så många vänner har inte jag. Inte ens om jag bjuder in jobbet tror jag.

Maria och Johan G (många Johan i gänget) hade precis kommit hem från NY. Åååå.....

Erika vacker i sin lilla putmage.

Oerhört stolta farföräldrar. Vivi torkade tårar mer än en gång.

Brunnen stressad out of his mind som vanligt :o)

Morsan skitsnygg i kort kjol och högklackat.

Camilla var hemma från Malmö tillsammans med Fredde. Å så härligt att få kramas med henne.

Tänker på Viking. Mio min Mio.

Nu tog skrivarlusten slut och solsuget över. Rock´n roll.

Svåra beslut

2009-09-23T10:52:00.003+02:00

Vad gör man, hur gör man, vem bestämmer, vad vill jag?

Låga jodpuhrs? Finns snygga i mörk brunröd färg, "Plum". Ett måste till basgarderoben.
Eller ett par knähöga? De blåa ligger väldigt nära ett kreditkorts-inköp...

Nya lyan...

2009-09-21T21:33:00.002+02:00

... hade jag visst inte snackat om.

Vi är här och vi mår bra. Tre veckor in i nya boendet känns det riktigt bra. Hade en svacka andra veckan då jag längtade tillbaka till gamla. Kan inte sätta fingret på vad jag saknade men det kändes i magen.
Häromkvällen dock kändes det nya helt rätt! Låg i soffan, glodde på härligt dålig tv och livet var gott!
1. Riktig diskmaskin. Va faan höll vi på med förut? Bänkdiskmaskin, fucka mig i bajjan va värdelöst.
2. Parkeringen rakt över gatan. Slipper alltså gå 15 min för att hämta bilen.
3. Förskolan rakt över granngården, vi går dit på 5 minuter i Atle-takt.
4. Fönsterbrädor. Jag har visst saknat blommor.
5. Tv:n och dess storlek både syns och hörs betydligt bättre.
6. EGEN KLÄDKAMMARE! Jag slinker in titt som tätt, känner lite, viker lite, rättar till lite.

Det är härligt att inse vilka lyxproblem jag har här i världen.

Jag har redan satt nivån hos casa de Andersson. För er som inte vet bor vi numer på loftgång där vi är närmast trappuppgången. Köket är det rummet som ligger ut mot gången. Fönstren är som i alla lgh i Sjöstan- stora, från golv till tak.
Sent andra kvällen efter dusch står jag, iklädd endast huden på min kropp, vid köksbordet vänd mot fönstret. Jag har mobilen i handen, håller på att ställa alarmet. Ser att lampan vid ingången mot trappen tänds och en man går förbi. Självklart lyser taklampan, lampan över bordet, armaturerna över diskbänken. Det är vår spanske granne, fyrbarnspappan. Mannen tittar, jag nickar, mannen går förbi och det första jag tänker är "Fan, jag som inte har rakat mig."
Jag gör mitt bästa för att inte hamna i hissen samtidigt som honom just nu. Undrar hur lång preskribreringstid det är på det här. Kommer han gråta sig till sömns varje natt i flera månader?
"¡Dios mío, déjame escapar, ¡Qué pesadilla"

Andra med lyxproblem är de svenska Hollywood-fruarna. Är de på riktigt? Nu ska jag komma ihåg att detta är ett tv-program vinklat ur producenters och tv-bolags perspektiv, 95% är taget ur sitt sammanhang. Men ändå?!
Anna Anka, denna bittra och cyniska kvinna, heter hennes son verkligen Carl? Betyder det då att kärringen har humor? Eller kärring... Hon är visst lika ung/gammal som jag men jag ser faaan inte ut som en kärring. Snarare en lite äldre och saggigare version av mig själv, men wtf! Dessa kvinnor opererar sig i jakten på evig ungdom att jag tar dem för att vara runt 60-bläcket. De ser ju ut som (min) schablon av plastikopererade tanter.
Agnes Nicole, självinsikt hallå? Det är inte ok att 50-60-åringar (återigen har jag svårt att fastställa ålder) försöker/vill se ut som 20-åringar. Djupa urringningar där den spröda, papperstunna huden knappt orkar hålla vikten för 1 kgs-inläggen. Fuck me-dojjor. Låååångt hår som är så tunt att det kommer antända av den kalifornska solen. Peruk på en tändsticka är mitt första och snabba intryck.
Maria, jag gillar! Enfaldig och snäll, jag tror att hon kommer överraska mig under resans gång. Underbar dialekt och lagom svenskt tafatt och klumpig. Jag vill oxå ha en Louis Vuitton-låda maxad med bikinis..... Jag har en IKEA-låda där två eller tre sorgliga bikinis ligger och längtar efter en snygg kropp att bekläda. Hör ni hur jag tycker synd om mig själv?

Soffo och Christian var här ikväll, mycket najs! Johan och Soffo käkade Moule Marinière medan jag, Christian och Atle käkade barnmat- spagetti och köttfärssås.

Linda är i New York och jag är uppriktigt avis. Trodde inte att jag skulle längta tillbaka så mycket denna gång. Staden lägger sig under huden och skapar ett begär och en abstinens.
Planen är att åka dig igen hösten 2011 då lillkillen är närmare 5 år. Tror att det kan vara en bra ålder för storstads-äventyr.
Johans och min nästa weekend-plan är Edinburgh i maj nästa år. Historisk hårdporr varvat med shopping! Och med hårdporr menas att historia skall insupas till fullo och alla slott och gårdar inom rimligt avstånd skall avhandlas. Inte nån dekadent historia med killar i tudor-brallor som sätter på väna kvinnfolk och får.

Det var tydligen länge sedan jag ville ligga med någon så jag säger King Leonidas aka Gerard Butler. Ska ju till Edinburgh och vill ligga väl till hos skottarna.

Visst...

2009-09-19T00:12:00.003+02:00

Jag är ingen bra bloggare, det tar för lång tid mellan inläggen.

What´s new? Lägenhet, men det har jag nog snackat om? Efter ca 2,5 veckor i nya lyan trivs vi. Det har varit lätt hysteriskt den senaste tiden, bara roliga saker. Uppbokat tamefan varje kväll och idag var första som vi inte hade nåt på länge. Planen var soft, lite mat och mys, unge i säng tidigt för att kunna hänge sig åt hobby men det sket sig. Varför? Det är inte så smart att ge sitt barn en halv liter coca cola på kvällningen... Ungen har snurrat som en centrifug uppe i sin säng. Fick komma upp då det var lönlöst att försöka natta. Vi försökte 1½ timme iaf... Kvart över elva slockna han efter mycket om och snurr.
Man lär sig av sina misstag.

Jag har som tidigare berättat att jag börjat prenumerera på prylar från the United States of America och i tisdags kom första paketet. Två doningar har det blivit från det.

PT går framåt, jag har loosat 3,5 kg på sex veckor, jag är nöjd. Mindre nöjd är jag med ryggskottet som sitter som en smäck... I onsdags var det rygg-pass och när jag reste mig från roddmaskinen sa det "knäpp" och kroppen vek sig i 90 grader. Snyggt och stilfullt.
Dock kämpade jag på med resten passet, bidde dock inga frivändningar eller rodd med stång.
Ska nog vila ett par dagar. Lillkillen har varit riktigt sjuk så jag har vabbat på det. Inte optimalt men det är tur att Johan kan jobba hemma annars hade det aldrig lirat.

Var på 30-årskalas hos Lillpung förra helgen, en trevlig tillställning i Norén-paradiset :)
God mat, roligt tipsrunda som jag för övrigt vann. Det är som jag säger, det är jag som älskar Lillpung mest. Atle gjorde succé med ett soloframträdande av hårdrocks-typ.
Clara var där och hon är Atles nya tjej. Clara är så söt att klockorna stannar.
"Atle, vad heter din tjej?"
"Claaaaaaaaaaaaaara! Och Theodor. Och Oscar"

Snart dags för en mara, eller hur? Jag å Jerka håller på att planera ihop nåt.

Här är september-paketet:

Doning 1 av paket:
"Nyvaken"

Doning 2 av paket:
"Posörer"

"Tuffing"
"Plutta"

I morgon går flyttlasset...

2009-08-31T23:05:00.002+02:00

... och jag med det förhoppningsvis.

Sista kvällen i vår fina lägenhet med fina utsikten, fina balkongen (som suttits på cirka 20 ggr under 5 år och 7 månader), fina takterassen (som utnyttjats fyra ggr inklusive Atles dop), fina bastun (som använts tre ggr) och fina... fina... fina... finaaaa...

Nya lyan är fin!

Now to something different- Tjejmilen!
Jag, Angelica, Emma och Forsberg satsade allt och vann allt! 87 minuter gick vi på, inte 80 som jag fick för mig och ljög om idag.
Det var riktigt roligt. Inte att ljutga men att delta. Nästa år har vi satt en limit under 60 minuter. Tufft? Ja, men vi tränar ju inför Tjejklassikern.
Har hittat en ny tävling som jag väldigt gärna vill klara av- Tjurruset.
Det är en tävling/löprunda helt i min smak. Jag tycker ju att det är så FÖRBANNAT TRÅKIGT att springa. Det händer absolut ingenting? Men Tjurruset innebär stock, sten, vatten och blodspillan. Yeah!

PT-träningen går framåt! Jag ser och känner resultat redan efter 4 veckor! Brallor sitter lite lösare, jag är lite piggare och starkare. Najs, nu e jag på spåret.

Har blivit medlem i en klubb, en cool amerikansk scrapklubb. Det ni, är inte det hardcore?
http://stores.intuitwebsites.com/hstrial-myscrapbookno/StoreFront.bok
För 28 USD i månaden får man ett paket laddat och späckat med skojiga klipp-å-klistra-saker.
Har signat upp för tre månader, se om jag gillar det. Eller snarare hinner med... Men det ska jag FAN göra.

Jag är så klippsugen så det finns inte. Har handlat på mig massor av papper å grejer som jag ska ha när vi flyttat in och kommit i ordning. Vilket jag hoppas är senast torsdag. Okej, kan sträcka mig till fredag...
Mina kära kusiner sa i något svagt ögonblick att de skulle komma och hjälpa till imorrn... För min skull hoppas jag att de kommer ihåg (inte förtränger) och för deras skull hoppas jag på att de glömmer (förtränger). Jag är ju lite av en flytt-hitler, jag erkänner.

Well, nu ere nog gonatt eller nåt.

Jag är för trött för att vilja ligga med nån men min man är ganska snygg där han sitter å jobbar...
Har han tur kanske han får klia mig på ryggen.

PT nr 2

2009-08-13T14:26:00.003+02:00

Haft min andra PT-timme idag. Inte liiika jobbigt men lite blodsmak i munnen blev det. Fick köra rodd som uppvärmning. 2000 m under nio minuter skulle jag greja. Gjorde det på 9 min 5 sekunder så det får jag väl kalla godkänt.
Passet idag var fokus på rygg och avslutades med två tunga magövningar.

Jag gjorde bort mig lite.
I slutet av passet när magövningarna skulle göras gick vi till mattorna. Där är det speglar runt om. Ser mig själv i spegeln, ser att ena tutten sitter snett, pekar liksom nedåt medan den andra pekar käckt framåt. Jag brukar vara noga med brösten, de ska gärna peka framåt båda två. Eftersom man har trötta tuttar kan man ju liksom göra som man vill med dem. Och ibland (oftast) behöver de hjälp på traven att hamna rätt i bh:n.
I avslöjande stretch/spandex/lycra är det extra viktigt att korrigera för varenda litet hudveck syns igenom. Man är ju från början snygg i tränings-bh, brösten ligger som en skogaholmslimpa på kroppen.

I vilket fall som helst så vill jag korrigera denna sneda kroppsdel men det går ju inte. Inte här och inte nu, mitt framför PT:n. Under övningarnas gång blir detta en ordentlig "hang-up", det enda jag ser är mitt sneda bröst.
Det går från hang-up till tvångstanke och tvångstanke går till handling. Jag ser mig själv utifrån, i slow motion, hur min hand går ner i tröjan genom halslinningen och bökar sig in i bh:n, tar ett stadigt tag om bröstet, lyfter upp och rättar till.
Under dessa korta sekunder detta utspelar sig tänker jag att "jag gör inte det här just nu. Det kan inte vara möjligt".
Jag möblerar om mig själv medan PT:n står mittemot mig och pratar om nästa övning. Han tystnar och helt plötsligt "inser" jag vad jag gjort. "Rättar bara till lite", viskar jag. Han säger ingenting, vänder sig om och skriver i sitt block. Vad jag kunde läsa av ryggtavlan är att han blev lite generad.
Efter det var liksom träningsstämningen förstörd för mig. Blev väldigt självmedveten...

Konsumera och rehabilitera

2009-08-11T11:09:00.004+02:00

Jag har kört mitt första PT-pass. Igår. Först fick jag göra en hälsokontroll som innefattade vikt, fett%, kondition och styrka. Vi behöver inte gå in på de resultaten just nu, vi tar det när jag har blivit snyggare. Eller va faan, jag har väl inga hemligheter. Vikt lite för hög, fettet ska ner ca 5 %, konditionen var godkänd och styrkan var bra. Tack för nåt. Min fettfördelning var som en mans, större fettmängd på överdelen av kroppen. Ja, det kan jag väl hålla med om. Mina muffintops är ju inte att leka med...

Efter tester så började vi lite lätt med ett benpass på ca 60 minuter som såg ut så här:

3 x 20 benpress, 60 kg. Dessa varvades med höga grodhopp där rumpan skulle doppas i golvet. Fick en bekymmersrynka mellan ögonen när jag såg mig i spegeln. Det var inte graciöst på något sätt. Hopp, DUNS, hopp, DUNS, hopp, DUNS..... hoooooopp..... DUNS.
3 x 15 utfall i smithmaskin, vikt stång + 10 kg. Varvades med att putta en platta på 25 kg framför mig 15 m över golvet- 4 ggr varje omgång. Näst sista vändan höll jag på att kräkas. Sista vändan gick på ren ilska och Carlo sa att det var det bästa varvet hittills.Tänkte på Magnus Samuelsson som puttar bilar och lastbilar framför sig. Gråter han när han gör det?
4 varv gående utfall med 6 kg hantel. Sista varvet gick jag nog. Fick iallafall inget beröm av Carlo. Vid det här läget var jag så trött att jag inte brydde mig om att jag var otrevlig mot Carlo. Jag bad honom dra åt helvete en gång. Det var när jag inte kom upp från golvet för att köra nästa övning.
Sista övningen var att stå på knä på stor balansboll och hålla statiskt 3 x 1 min. Det var lite trixigt men jag ska ge mig fan på att greja det. Det brände bra på insidan av låren.

Nästa gång jag ska dejta PT är på torsdag då det är dags för överkropp.
Hade tänkt att kuta på lunchen idag men tyvärr (HAHAHAHAHAHAAAA!) måste jag passa ett besök som kommer vid tolv. Viktigt möte för chefen. Kanske blir spinning efter jobbet. Beror på hur ambitiös jag är... Och om jag behöver rehabilitera mig lite.

För att fortsätta mitt aktiva leverne tog jag cykeln till dansen igår. Vi tränade inför uppvisningen i Rålis på onsdag. Tankarna var inte riktigt med (inte benen heller för den delen) när jag grenslade jonnen. I vanliga fall, när jag cyklar "rätt" väg är det ca 7 km dörr till dörr och tar ca 20 minuter om man har tur med rödlysen och medtrafikanter. Igår var resan 1,2 mil istället. Förstår inte riktigt vad jag gjorde. En liten detour genom och runt och förbi stan. Jag svor när jag kom till Kungsträdgården för då var jag sen och var tvungen att börja rejsa som ett skållat troll.
Väl framkommen var det intensiv och svettig dans ca 45 minuter. Som jag önskade att jag tagit bilen istället när jag låste upp cykeln för att ta mig hemåt. Men jag cyklade "rätt" väg hem och dessutom var det broöppning i Danvik så jag fick en skön ofrivillig paus. Danviksbron är rätt vacker i sin stålkonstruktion. Tänkte på det när den gick ner efter båtpassering. Riktigt häftig sak det där. Kulturmärkt är den oxå vad jag förstår.

Konsumerat har vi gjort, köpt möbler till vår nya lya. Eftersom kök och vardagsrum är separerat behöver vi ett köksbord, ett ganska litet då köket inte är så stort. Hittade ett schysst bord + 4 stolar på Stalands för ett bra pris som vi bestämde oss för att köpa i söndags.

Sagt å gjort (varken Johan eller jag säger nej till att bränna stålar) promenerade vi dit.
"Ska bara titta lite", sa jag till maken.
Det är ganska många trappor, rum och skrymslen där snygga möbler står och gömmer sig.
Klev uppför en trappa och sen nerför en trappa och kom in i himmelriket. Lite undangömt stod en byrå som skrek Atles namn. Ropade på maken som fick komma och titta. Vilken tur att han tyckte samma sak som jag. I samma rum fanns det en majjig soffa som vi satte oss i och då säger Johan att det här vardagsrumsbordet är snyggt. Riktigt snyggt. "Blir inte det bra hemma hos oss?" Vilken tur att jag tyckte samma sak som han. Johan är på väg tillbaka till trappan och jag säger att bara ska kolla nästa rum först, kommer strax. Kliver in genom dörren och där står den, på en tron. En fåtölj. The fåtölj. Nr 1.
"JOHAN!!" Lydig som han är tar det ca en halv sekund så står han i dörren. Och vilken tur att han tyckte samma sak som jag. Det är inte samma mönster och färg på bild ovan. Vår fåtölj är rosa, typ cerise/lila. Sååå jävla snygg.

Rusa till kassan, köpa köpa köpa! En kökslampa måste vi ha, Johan hade hittat en som han gillade. Mycket snygg är den så den får också följa med hem. Det är den gröna som föll familjen Andersson i smaken.

Varför tar det så låååååång tid att få hem möbler. Man vill ju liksom ha på en gång.

Vi ska tapetsera sovrummen, Kjelle ska hjälpa oss. Hittat ett par mulliga tapeter som jag tror kan lira.

Livet är underbart

2009-08-03T19:57:00.003+02:00

Bara så där.

Första arbetsdagen avklarad efter semester. Det gick bra, tackar som frågar. Dagen har gått svindlande fort.
Mailrensning på morgonen, löprunda på lunchen och sen kändes det som dagen var gjord.
Hämtade upp lillkillen tillsammans med Johan och cyklade sen till Sickla för ett kvällsdopp. Härligt varmt i vattnet. Repris i morrn om väder och vind tillåter.

Ytterligare några dagar närmare flytt, det ska bli SÅ KUL. Tänk att det är så härligt med förändring.

Kanske man ska avsluta dagen med ett par avsnitt Sopranos? Jo, när jag tänker på det känns det riktigt viktigt.

Känner mig rik. Fattar inte varför. Känns som jag kan köpa hela världen. Men när jag tänker efter känner jag nog mig inte så rik längre. Shoppade online idag. Träskor. Såååå snygga. Ljusbruna slip in, dojjan i mitten.
Swedish Hasbeens har lagt ut en preview på höstkollektionen och du, den är inte att leka med.

Hittat en svart skinn-paj med lite hoj-stuk på MQ (som jag annars tycker har lite för tantiga kläder) som skrek åt mig att köpa den. Bra sugen men den får vänta...

Som sagt, livet är underbart. Har precis pratat i telefon. Livet blev bättre.

Jaha

2009-08-02T20:47:00.003+02:00

Imorgon börjar det igen. Jobbet.
De här fyra veckorna har gått fort som en raket. En vecka till hade inte varit helt fel.

Just nu är det så tungt att jag har delat in året i skojigheter till nästa långa semester.
- Flytt i september. Det kommer bli så skoj med ny lya att jag förhoppningsvis kan leva
på det fram till Atles födelsedag i november. En å annan tjejmiddag ska det bli däremellan oxå.
- Födelsedagskalas i november= äta massa godis och bakverk.
- Jul
- Edinburg i april/maj
- Sommarsemester
- 1 vecka All Inclusive september/oktober.
Å däremellan en tjejklassiker. Ni ser, jag har massor att göra.

Det ska även bli kul att få använda alla mina nya snajdiga jobbkläder jag fyndat på mina alldeles för många shoppingrundor.

Köpt ett par "fuck-me"-dojjor oxå. De är satans snygga.

Träningsdagboken skall invigas i morgon. Ett pass på lunchen ska det bli. Löpning. Har ju fått värsta GPS:en till min Polar av min underbare make. Det blir ju så mycket roligare att träna när man har en massa gadgets.

Åkej, nu tog hjärnan slut. Ridå.

Dåligt samvete?

2009-07-29T20:49:00.004+02:00

Jag har semesterstängt. Tydligen. Gäääääääääääsp. Skiten börjar på måndag igen. Dessa fyra veckor har gått rasande fort. I år blev det tidig semester, känns inte helt ok. Blir nog senare nästa år...
Inte scrappat så mycket, marinerar mina ideer tills dess vi flyttar och jag får min pysselhörna under trappen. Som jag längtar.

Ensam hemma. Maken på krogen och barnet hos mormor. Das ist sehr schön.

"Leila på landet" på tv, fan va snygg hon e.

Har pryat på fiket i tre dagar. Det känns i benen. Stödstrumpor var en tanke som kom ofrivilligt. Idag känner jag att det hade varit skönt. Ja, jag får säga så! Jag är faktiskt snart 37 år gammal. Iallafall när man ser de blåröda spindelnäten sprida ut sig saaaakta men säkert. Har hittat ett nytt som är ca 0,5 cm i omkrets men ändå. Inte kommer det bli bättre av den hårda träningen som ligger framför mig.

Vad gäller träningen- JAG LÄNGTAR. Som alltid är det hysteriskt ätande under semestrar men denna gång har vi faktiskt rört på oss mycket. Långa cykelturer, löprundor, långpromenader till och genom stan, powerwalks på morgnar, boxning med Angelica.

Vi har avnjutit fem dagar på Gotland, denna underbara ö. Det är nåt visst med den, eller hur? Jag är väldigt tacksam att vi tog beslutet att åka i sommar, det var ju hela två år sen vi var där sist. TACK UNDERBARA TONI för att vi fick hyra i år igen. We´ll be back!!!
Inga större katastrofer tror jag. Bara en varmvattenberedare som började lukta kabelbrand så den stängdes av fort som fan. Duschen avnjöts i trädgården med hjälp av hink och decilitermått.
Vår son som är invand storstadsbo njöt utav fulla drag. Huset kallade han Gotland och utedasset kallades landet. Detta efter att vi pedagogiskt förklarat att på landet har man utedass och inte toalett. Vi tyckte det var viktigt att vår 2,7åring fick lära sig att alla inte har vattenklosett och varmt vatten. Som om han kom ihåg det tre sekunder senare...

"Dödligt vapen 3" på tv. Najs. Over and out.

BOYS OF SUMMER

MAMMA

GRILLA

MOPPE

SOMMARBARN

TÄNK OM...

Små tankar

2009-07-01T14:46:00.003+02:00

I höstas var jag i London tillsammans med Linda, Elenor, Therese och Forsberg.
Jag köpte mig en jättefin klänning som satt som en smäck! Sommarklänning, halterneck, vit botten och orange/bruna blommar. Smickrande för figuren.
Igår var det premiär. Den var lite tajt, men det var den nog redan när jag köpte den? Har en förmåga att tänka att "den här kommer sitta snyggt när jag gått ner ett kilo eller två".
Fick beröm och komplimanger när jag kom till jobbet och det var ju trevligt.
Klänningen funkade skitbra så länge jag stod upp och höll in magen lite men när jag satte mig ner och liksom slappnade av i magen så töjdes klänningen ut och bandet bakom nacken spändes.
Magen ut, huvudet ner. Hade lite ont i axlarna igår när klänningen åkte av.

I morse när jag vaknade regnade det. Det slutade lagom till jag klev utanför dörren men fuktigt var det. Vad innebär det? Att jag är jätteful i håret. Krullig och tofsig. FUUUUUUUL!
Svullen i ansiktet är jag. Skyller på vädret.
På lunchen gick jag och Bemman ner till bryggan, jag somnade. Vaknade av att jag snarkade och dreglade. Tur att mitt sällskap hade MP3 i öronen.

Jag längtar efter semester, jag VILL INTE VARA HÄR! Hela jag skriker efter ledighet, slippa 24S för några veckor. Knappt nåt att göra, förutom storprojektet, kunder på semester, inga säljare på kontoret, distributörer/leverantörer golfar, ja ni vet.
Ska lämna in ansökan för föräldraledighet på fredag, förkorta lidandet lite.

Ska jag köpa glass nu? Då går ju iallafall tre minuter av arbetsdagen bort. Kan va värt.

Ny karriär?

2009-06-27T14:53:00.002+02:00

Solokvist idag, riktigt najs.
Klockan tio veckade jag upp brasse-stolen på bryggan. Latte, macka, jordgubbar, vatten och bra bok and I was all set!
Man ska ju dricka mycket vätska när det är varmt så jag fläskade på ordentligt med vatten första timmen. I början av timme nr två med fantastisk sträckläsning började det kännas lite i kissblåsan, men inte så farligt. Mer vatten, mer bok, ännu mer vatten och timme nr tre började inte lika harmoniskt som de föregående. Sjutton minuter in i tredje timmen reste jag på mig, långsamt för att inte kissa i bikinibyxan, för att packa ihop mina tillhörigheter och gå hem till toaletten.
Innan dess hade jag utverkat alla olika möjligheter till toalettbesök utan att behöva gå hem. Fiket tre minuter därifrån? Nån buske i denna tätbebyggda förort? Ett dopp i vattnet? Lägga mig på bryggan och kissa ner mellan bryggplankorna? Efter noggrant övervägande fann jag alternativen ganska opraktiska så det var bara att kliva hemåt.

Solbränd blev jag under dessa få timmar. Jag var duktig att smörja in mig med en fyra. Hög faktor är vikigt.
Kom hem och efter toabesöket var det viktigt att inspektera om det uppkommit ränder efter bikini. Och ja, jag har fått snygg porrskådis-bränna. Tänkte ta några bilder och lägga upp på sidan. Kanske nån upptäcker min blogg och så får jag massa pengar och blir skitrik.
Med så många perversa människor därute är det säkert en eller två som skulle betala för att r**ka till mina vita trötta bröst.

Ikväll bär det av till Gudö och grillning. Faan va najs det ska bli. Atle ska få lajja med Theodor, plaska i pool.

Nu ska jag åka och hämta min son och sen äta glass i stora lass.

SOMMAR!

2009-06-26T16:40:00.004+02:00

Sitter på jobbet, gör förbjudna saker. Bloggar på arbetstid.
Sååå dött här. Kunder golfar, leverantörer seglar och distributörer super.
Det är nästan fajt om mailen som trillar in.

Atle har åkt till mamsen för lite kvalitetstid, jag ska snart träffa maken över en middag och några drinkar/öl/rosé/läsk på Göteborg. Njuta av sommarkvällen.
Sova länge imorgon för att sedan masa mig ut på en solig brygga, ägna mig åt avancerad bronzning några timmar.
Lördagskvällen skall tillbringas på nybyggd veranda ute på Gudö, umgås med kär familj.

Jag har börjat bulka lite inför träningen som skall starta efter semestern. Bäst att lägga på sig några mys-kilon innan. Men fan va snygg jag ska bli sen. Har kommit på mig själv att titta på snygga smala tjejer och tänka "nästa sommar kan jag ha såna kläder". Är visst hysterisk att bli långhårig så jag funderade en stund på extensions. Googlade tom upp det... Som sagt, det är lugnt här idag.

Har fastnad för en blogg - "En pappas dagbok". Han skriver bra den mannen. Mycket klokt och tänkvärt kommer ur hans hörna i cyber.
Han skrev ett inlägg om vänner och hur man tror att tonårsbeteenden skall lägga sig när man närmar sig medelåldern men ack vad man bedrar sig. Jag nickade mycket igenkännande. Det går visst inte att umgås i grupp och en grym selektering görs inom vän-kretsar för vem som skall var med eller inte.
Jag är väldigt glad att jag har fått barn och med det "nya självförtroendet" som kom med barnet. Hade det varit några år sedan hade jag mått dåligt, blivit ledsen. Nu bryr jag mig inte. Jag är för gammal att bry mig om andras negativa energi och istället väljer jag bort dessa element.
(Har jag skrivit om detta förut, får nån härlig deja-vu?)
Ett annat inlägg hade han om förutfattade meningar, fördömande kvinnor och genusforskning.
Ja, väldigt intressant.

Svammel svammel svammel svammel svammel svammel svammel svammel svammel svammel svammel........

Jag har ny klänning på mig, den är jättefin med smalt liv, tunna axelband och klockad kjol. Den ger mig blåa händer.
Tycker dock att jag ser ut som brottar-Maja i den men fin är den. Undrar om jag är på väg att bli en sån som jag skrattar åt bakom ryggen? En sån som sätter på mig ett plagg jag tycker är fint men inte på något sätt sitter schysst? Har även på mig ett par lågklackade skor med rund tå och en liten hallonröd kofta med trekvartsärm och lite puff. Attackflate/brottar/trans-looken är fullbordat.
Blåa händer? Jo, den färgar av sig. På händerna? Jag har upptäckt att jag står med nävarna i sidan fanimej hela tiden.
Undrar hur blått baksätet har blivit av ljuvlig klänning....

Nu går jag.

Vad faan har jag gett mig in på?!

2009-06-18T10:57:00.002+02:00

Jag är Fröken Duktig. Så har det alltid varit och så kommer det alltid vara.
Eftersom jag nu är Fröken Duktig ger det mig en hel del stress och diarré så jag har sagt till mig själv att nu taggar vi ner, Mirja och Fröken Duktig, du och jag.
Vi behöver inte tacka ja till allt och behöver inte hjälpa till med allt. Med hjälpa till menar jag att jag oftast tar över projekt eller saker från andra mer eller mindre diplomatiskt och gör det till mitt eget. Jag anser mig vara snäll som gör detta men säkerligen uppfattas jag som en dominant häxa som tror hon vet och kan allt.

Så, nu har vi börjat tagga ner.

Min första action-point var att inte ta på mig saker som att organisera picknickar, boka biobesök för 80 pers, lekdejter, gå med i föräldraråd, storsemestrar med familj och vänner, Thanksgiving med kalkon osv.

Det gick bra tills jag såg lappen på förskolan "vi ska starta föräldraråd, vilka vill vara med?".
Jag var så duktig, läste på lappen varje dag men skrev inte upp mitt namn.
Brevid den lappen satt en annan "vilka vill baka till sommaravslutningen?".
Jomen den kan jag vara med på, det är ju bara att hjälpa till lite. Några småkakor är ju ingenting i jämförelse med föräldraråd. Sagt å gjort, Fröken Duktig greppade pennan, Mirja vrålade NEEEEJ och vips stod det "Atles mamma- småkakor".

Några dagar efteråt ligger det en lapp i Atles skåp tillsammans med månadsbrevet. På lappen står det att de två mammorna som är med i föräldrarådet just nu är höggravida och kommer behöva ersättare till rådet. Nej, tänkte Mirja. Hur jobbigt kan det vara, tänkte Fröken Duktig.
Vi behöver inte bestämma oss nu så vi tar hem lappen blev kompromissen.
I flera dagar låg lappen på bordet. Vi läste lite, kände lite, funderade lite. Sen tog min man och slängde lappen. Det var bra. Annars hade jag kunnat lägga till suppleant till min CV. Och mindre pengar i plånboken för toapapper.

Några fler mongo-puckar har det blivit men orkar inte skriva så mycket...

Vad jag vill komma till är följande: i ett väldigt svagt ögonblick sa jag ja till att medverka på Tjejklassikern nästa år. Angelicafrågade och i samma sekund som frågan var ute bråkade Mirja och Fröken Duktig. NEJ! JA! NEJ! JA! NEEEEJ! JOOOOOOO! Avgörandet kom när jag insåg hur snygg och vältränad jag kommer att bli inför detta. Jag är på!
Nu, tre dagar senare känns det som ett bra beslut. Väldigt bra. Fem brudar är vi som ska köra och det ska bli hur kul som helst! Vi kommer ha så roligt i bilen på väg till utmaningarna, på spa-hotellen efter avslutade lopp. Den huvudsakliga orsaken förträngs litegrann, ser just nu bara myspyset runt omkring.

Vårt motto (mitt...) är "FAN VA SNYGGA VI SKA BLI!"
Insåg ganska fort att jag har ingen aning om hur man tränar till en sån här resa så jag tog kontakt med PT:n på gymmet vid jobbet and of we go i augusti.

Kollade in siten för Tjejvasan igår, man kan få tips och trix ang träning och kost där.
Självförtroendet sjönk faktiskt lite... det kommer bli tufft. Men faan va snygg jag ska bli.
Fasar lite för löpningen, jag hatar innerligt att springa. Det är ok så länge jag gör nåt medans jag springer typ basket, innebandy, badminton osv. Men bara springa rakt fram?? Bååååring.

Mycket material skall inhandlas: cykel, våtdräkt, valfett (??), skidor, stavar, ormsalva (??), valla, skidkläder, löpskor, blöjbyxa, skitsnygga träningskläder för att uppbringa motivation, cykelhandskar, skidvantar, simglasögon, skidglasögon, liniment, sportdryck... ojojoj... Vem vill sponsra mig?

Jag har varit gräsänka...

2009-06-08T20:58:00.004+02:00

... och det har varit underbart. Johan körde cykeltävling i Dalarna i lördags, Atle var hos mamma och jag var home alone. Vad gjorde jag då? Nada... Lite chick-flick, lite choklad, lite doningar, lite sova och väldigt mycket av lite.

Bakade med sonen på fredagen, bullar som fylldes med hallon och vit choklad samt en fläskig chokladrulltårta med nutella och banan. Den senare funkade alldeles utmärkt varm till en skopa glass. Det ligger ett gäng bitar kvar i frysen men jag är stor och stark. Jag klarar mig alldeles utmärkt utan socker och snask. Så det så.

När man skär ner på sockret märker man effekterna på ett helt annat sätt. Efter en helg med totalt sockerintag och sedan gå cold turkey, det är inte att leka med. Som en baksmälla ungefär. Jag blir grinig, trött och lättretlig. No bullshit. Det här med ätardagar är väl kanske inte det bästa för humöret... Tre måndagar i rad har gått åt till att undra varför jag mår crap och idag kom insikten. Sockret såklart! Det är ju ett gift. Ett alldeles underbart och givande och fantastiskt gift.
Med insikten kommer visheten? Glöm det, nästa lördag sitter jag i socker-skiten igen.

Vad har förra veckan gett mig för visdom och vad har den här veckan att ge?
Vi kan ju iallafall vara överens om att när det löser sig i ena ändan så skiter det sig i den andra.
(och för de med låg humor såg ju genast ett skämt här...)
Idag hörde jag något som jag vanligtvis skulle ha blivit väldigt upprörd och ledsen över men nu orkar jag inte. Vad betyder det?
Har senaste tidens händelser och göranden något med det att göra? Eller har jag mognat, äntligen blivit vuxen? Inser jag nu vad som är värt att bli besviken över och vilket jag kan lägga i kattlådan? Att människor alltid kommer vara människor och det går inte att förändra. Det jag kan förändra är mig själv. Ja, så får det bli. Men skönt är det. Jag bryr mig inte. För jag orkar inte. Och jag är lycklig.

Jag är gnällig. Jag har lyxproblem.

Var på bio förra veckan, såg "The Reader". Fantastisk film men lite för mycket ligga för Mirjas smak. Tur att jag inte såg den med morsan...
Livet sätts i perspektiv efter vissa filmer och böcker. I detta läge fick jag återigen upp ögonen för förintelsen. Hela familjer borta, bäbisar som slits ur mammors armar, pappor som skriker efter sina barn. Jag har bara lyxproblem.

Idag tänder vi ljus för Viking, familjens ängel. Två år har gått och det är fortfarande ett varigt sår som helst inte skall petas i. Undrar hur lång tid det tar innan känslan mildras? Lättas?
Hur känner inte då hans underbara föräldrar, de starkaste människorna jag vet.

"Dammråttorna är änglarnas tofflor"

Var väldigt inspirerad i helgen, kanske för att jag fick sitta helt ostört i många timmar.
Resultatet nedan med som vanligt dålig kvalitet på bilderna.

ATLE MÅSTE BAKA!

FÖRSMAK

BUDDIES

VROOM

SERENDIPITY

FARMOR